Sakta men säkert

Det går långsamt här hemma just nu. Jag målar och renoverar matrum men allt går sakta framåt och inget färdigt finns att visas upp. Och det känns helt okej. Jag har en tendens att stressa för mycket i perioder och ända sedan i våras har har jag legat lite för nära gränsen för vad jag klarar av. Nu har jag bromsat takten, skalat av och valt bort saker som kräver för mycket energi. Både på jobbet och hemma. Det betyder inte att jag ligger på soffan och vilar. Det är hjärnan som har arbetat för mycket och det botar jag bäst med att göra något praktiskt. Men jag väljer mina projekt, och försöker vara nöjd med det jag gör i stället för att se allt jag inte hinner.

Hela lördagen ägnade jag åt att sätta upp Easy Cover-tapet på de ojämna väggarna i matrummet. Jag lyssnade på poddar, drack kaffe och tog det hur lugnt som helst medan resten av familjen gjorde annat. Trots röran blir jag lugn när jag ser resultat av mitt arbete. Att det går framåt även om det går sakta.

Nu längtar jag efter att måla väggarna i den mörkt gråblå nyans som vi har valt ut. Vi har ändrat oss helt och valt mörka väggar i stället för ljusa blommiga tapeter som vi var inne på tidigare. Egentligen har vi redan valt ut (och köpt) en tapet men när panelen kom på plats kändes den alldeles för mesig i just det här rummet. Den får hamna någon annanstans vid ett senare tillfälle. Om jag känner mig själv rätt så kommer det att dyka upp fler renoveringsprojekt framöver.

Vilka tapeter i matrummet?

För en tid sedan fick jag för mig att göra ett litet hål i taket i matrummet. Det är ett av de sista rummen vi har kvar att göra i ordning ordentligt, och jag var nyfiken på hur taket såg ut under de tjocka, fula takplattorna som sattes upp på femtiotalet. Och precis som jag hoppats på, var taket lika fint som i övriga rum med breda limfärgsmålade plankor.

Strax innan semestern var slut hade vi äntligen tid att ta ner resten av skivorna. Vi tvättade bort limfärgen och målade vitt med Gysinges matta linoljefärg som vi har gjort i övriga rum. Det blev så bra.

I min iver att få reda på hur rummet sett ut tidigare, gjorde jag också ett hål i väggskivorna. Vi tänkte att det kanske var en fin timmervägg bakom som vi skulle kunna ha framme, men det visade sig att vi inte hade lika stor tur där. Visst är det en timmervägg, men den är urhuggen för el, och lappad med brädor där den ursprungliga murstocken varit. Nu grubblar jag mig blå på hur vi ska göra, om vi ska sätta panel, måla väggarna eller tapetsera. Och vilken tapet skulle vi i så fall ha?

Just nu lutar vi åt (efter att hela familjen fått säga sitt) att ha stående hyvlad panel på två väggar. Gärna i två olika bredder för att det ska bli lite mer levande. Egentligen passar det inte med vanlig slät panel i ett gammalt hus, men vi har pärlspont i hall, kök och badrum så det blir lite mycket att ha det här också. Vi funderade ett tag på att ha panel på halva väggarna och tapet ovanför, men det dissades av tonåringen i huset. Dessutom ska vi bygga någon form av bokhylla på en del av väggen så då blir hel panel bäst.

Panelen kommer att bli vitmålad, eller åtminstone nästan vit. Vårt matrum har inte så mycket ljus och med mörkare färger på väggarna blir det som en grotta. Det var ganska mörkt gröna tapeter när min farmor och farfar bodde här, och det fungerar inte för mig. Jag  behöver ljus för att må bra, särskilt under långa mörka vintrar.

Väggarna i matrummet har tidigare varit vitmålade, men det känns lite kallt och tråkigt. Vi vill att det ska vara lite mer ombonat och mysigt - utan att vara mörkt. En mönstrad tapet känns därför som ett bra val. Men vilken? Just nu är jag mest sugen på William Morris-tapeten Pure Willow Bough (mitten i raden längst ner). Det sitter ett tapetprov på väggen som jag kikar lite på då och då medan jag skriver och än så länge känns det bra, men det kan ändra sig om någon timme. De andra är ju också så fina. Och det finns många fler... Beslutsångest!

Extra energi i köket

All energi som jag tidigare lade på att reta upp mig på vårt stökiga skafferi, behöver jag nu hitta ett annat utlopp för. Och det har jag gjort. Av bara farten har jag fortsatt att röja och rensa i köket. Lådor som tidigare svämmade över av alla möjliga bra-att-ha-prylar, är nu urtorkade och sorterade. Tänk vad mycket bra saker jag hade glömt bort att vi äger.

Jag har också gjort mitt bästa för att tömma skafferiet på alla onödiga dubletter. I helgen har jag lagat vegetarisk lasagne och bakat kladdkakemuffins. (Vi hade fyra förpackningar lasagneplattor och tre förpackningar kakao!)

Bäst av allt är dock att jag ÄNTLIGEN har bytt knoppar på våra köksluckor. Den vänstra dörren under diskbänken har varit utan knopp sedan jag vet inte hur länge, och flera andra hänger löst. Jag har lite halvhjärtat letat nya skruvar till våra gamla porslinsknoppar (som jag älskar!) men när jag hittade en liknande variant på Clas Ohlson fast med bättre skruvar tänkte jag att jag i alla fall kunde prova. Och jag är nöjd. Jag tycker fortfarande att de gamla är finare och mer tidstypiska, men de här sitter fast, och det är ändå det som är det viktigaste.

Kanske får jag till och med så mycket energi att jag orkar måla köksluckorna någon dag. Fast ska jag vara ärlig så gillar jag faktiskt att de ser använda ut. Linoljefärg slits så mycket finare än andra färger. Och det finns inte direkt någon brist på andra projekt att lägga min tid på. Något ska jag nog hitta på!

Ingen energitjuv i skafferiet längre

Vi har ett gammaldags skafferi som det går att gå in i. Ända sedan vi byggde köket (för massor av år sedan) har jag planerat att göra i ordning det ordentligt, i stället för de provisoriska hyllor vi satte in från början, men det har aldrig blivit av. Visst har jag målat golvet, och skruvat dit handtag, men den riktiga renoveringen har fått vänta. Förra helgen fick jag nog av oredan. Det gick inte att se vad vi hade bland allt skräp, och varje gång jag skulle hämta något blev jag irriterad, så jag bestämde mig för att göra en snabb budgetfix i stället för att vänta på den perfekta planeringen.

Efter en inköpstur till Ikea, plockade jag ut allt och rensade bort gamla mjölpåsar och dammiga kryddburkar. Väggarna tvättades och fick ett lager färg till, och sedan skruvades hyllorna upp. Några av de glasburkar jag sparat på (och tryckt upp på översta hyllan för att de kunde vara bra att ha) fick äntligen komma till användning.

Resultatet blev bättre än jag föreställt mig, även om det inte är helt färdigt än. Varje gång jag öppnar skafferidörren blir jag på bättre humör. Och det går att hitta allt utan att leta! Och vi behöver inte köpa dubbet och fyrdubbelt av allt för att vi inte har koll på vad vi har! (Hur många sirapsflaskor kan man ha egentligen?)

Det kommer dessutom att bli ännu bättre när vi har köpt nya återvinningslådor att ställa på golvet och fler fina burkar och lådor att förvara saker i. Några krokar ska också upp så vi får plats med förkläden och brickor.

Äntligen är den envisa energitjuven bortstädad! Jag är så nöjd med mig själv.

Budgetrenovering av liten toalett

Julledigheten bjöd inte på särskilt mycket måleri, åtminstone inte måleri på duk. I stället har jag släppt loss min kreativitet på hem och stuga. Det senaste projektet som nästan är klart är en budgetrenovering av vår toalett i stugan. 

Det är nästintill omöjligt att få till en rättvisande och snygg bild på en liten trång toalett, men jag är så galet nöjd med förändringen av den sunkiga illaluktande toaletten i stugan att jag struntar i bildkvaliteten. 

Egentligen trodde vi ju att det skulle räcka med att skura golvet och måla väggarna för att fräscha till toaletten lite i väntan på en mer omfattande renovering, men när vi tittade närmare insåg vi snabbt att den fula plastmattan på golvet låg ovanpå ett illaluktande gammalt linoleumgolv och det var omöjligt att få till det bra, så vi fick ändra planerna något.

Nu har vi lagt nytt svart klinkergolv själva (för första gången), målat tak och väggar vita och tapetserat en vägg med en kakelliknande tapet i svartvitt. Det trasiga bruna spegelskåpet har åkt ut och en ny spegel är inköpt. Vi ska också sätta upp en vit hylla och en kroklist, men det hann vi inte med den här gången. 

Toaletten är fortfarande alldeles för liten och trång och jag är ingen världsmästare på att kakla, men det är en sådan stor förbättring att jag blir alldeles lycklig varenda gång jag öppnar dörren. Och vi slipper lukten!

Ett rum färdigt i alla fall

Vi har spenderat helgen i stugan och jobbat som illrar för att få så mycket som möjligt färdigt. Som vanligt känns det som om vi knappt kommer dit förrän vi ska hem igen. Det är så mycket jag vill göra och jag hinner bara hälften.

När vi först köpte huset visste vi att det var en hel del stora saker som behövde renoveras (huset är byggt 1955 och inte särskilt mycket är gjort sedan dess) men vi tyckte inte att det var så bråttom med allt eftersom vi ska använda det som en sommarstuga. Det viktigaste var att fixa en ordentlig dusch i källaren eftersom den som fanns var lagad med silvertejp, sedan tänkte vi att vi kunde låta det mesta vara ett tag. Tills vi insåg att det fanns en tråkig lukt i huset som troligen beror på att tidigare ägare rökt en hel del.

De senaste månaderna har vi målat om eller tapetserat i alla rum utom ett, bytt golv i kök och hall, bytt bänkskivor och anlitat en firma som har gjort en ny dusch, och äntligen börjar det kännas som om vi kan ägna lite tid åt att inreda som vi vill ha det.

Alla möbler och textilier har vi hittills plockat med oss hemifrån, fått eller köpt på blocket eller loppis, men i helgen köpte vi faktiskt två nya korgstolar och några kuddar på rea, och nu känns åtminstone vardagsrummet ganska färdigt. Jag är så nöjd.

Återbruk på väggen

Här är det sportlov och vi har just kommit hem från Örnsköldsvik där två av barnen och mannen åkte skidor och pimplade på sjön medan jag ägnade mig åt fixande i stugan. En perfekt fördelning. (Lite hjälp av barnen fick jag faktiskt också mellan varven när de upptäckte hur roligt det kan vara att riva tapeter.)

Mest tid lade jag på att göra en lapptäcksvägg av tapeter i det som ska bli vårt sovrum. Jag har länge velat göra något av de tapetrullar jag har haft liggande i skåpen och även om det tog tid och en hel del möda så är jag så nöjd med resultatet.

Jag använde en gammal ram som mall och skar ut många kvadrater av sju olika tapeter i olika pastelliga färger. Farmor Huldas gamla kökstapeter i lite starkare färger fick också vara med för att det inte skulle bli alltför sockersött. Det var många lager tapet på väggen sedan tidigare, men jag lade inte alltför mycket tid på underarbetet. Den yttersta gulnade strukturtapeten revs bort och övriga lösa delar, men i övrigt spacklade jag bara lite på de värsta ojämnheterna. Det är en sommarstuga och allt behöver inte vara perfekt. Dessutom räknade jag med att eventuella ojämnheter inte skulle bli lika synliga när det är så många små bitar med olika mönster, och det blev helt okej när det hade torkat.

Resten av väggarna ska tapetseras med renoveringstapet och målas, men det hanns inte med den här gången - jag var ju tvungen att sitta ute i solen med en kaffekopp, titta ut över sjön och lyssna på takdroppet också. Någon måtta får det väl ändå vara!

Möblerat om i ateljén

En målarvägg i ateljén

Det är den fjärde advent och jag trotsar blåsten och bristen på snö och stänger in mig i ateljén medan mannen och de två yngsta hämtar årets julgran. Jag kan skylla på att jag håller äldsta dottern sällskap (hon är sjuk) men det stämmer inte. Jag väljer måleriet framför julförberedelser idag.

Hela gårdagen ägnade jag däremot åt att fixa i ordning mellandotterns rum. Hon har saknat skrivbord sedan vi tog hennes upp till stugan och igår flyttade jag in ett gammalt skrivbord från min ateljé. Hon blev supernöjd och jag fick en länge efterlängtad vägg att måla på. Staffli i alla ära, men med riktigt stora målningar blir det lite vingligt. Målningen på väggen är fortfarande inte färdig, men nu har jag åtminstone ordentligt med utrymme att jobba med den.

Greta är nöjd med sitt "nya" skrivbord

Målat vitt

Två helger har spenderats i sommarstugan och det viktigaste i möbelväg är inflyttat, den gamla sunkiga duschen är utriven och åtminstone ett rum har fått ny fräsch väggfärg. Nästa projekt är en ny dusch i källaren, men det får de som kan det bättre ta hand om. Jag siktar på att måla om och byta golv på den lilla toaletten. Och så drömmer jag om tapeter... Men det får vänta lite. Idag ska jag måla i ateljén. Det var alldeles för länge sedan.

Möbler byter plats

Just nu står Sonias våningssäng isärskruvad och staplad i den övre hallen. Den ska få flytta upp till vår nyinköpta sommarstuga (herregud vad mycket det behövs till ett helt tomt hus!) och Sonia ska överta Miras gamla säng eftersom hon äntligen ska få en lite bredare variant som hon har önskat sig länge. Alla är nöjda och glada.

Jag planerar och skriver listor över allt som behövs till nya stugan, vilka möbler och andra prylar vi kan ta hemifrån, vad vi måste köpa nytt och vad vi kan handla på loppis. Vår plan är att köpa minimalt med nya saker och hittills har vi bara köpt en madrass och några billiga täcken och kuddar så att vi kan sova ordentligt. En nästan ny bäddsoffa har vi fyndat på Blocket.

Mina snälla föräldrar har lovat att följa med mig upp en helg framöver när Peter och tjejerna ska på barmarksläger så att vi kan förbereda lite innan hela familjen åker upp på höstlovet. Det ska bli så kul!

Att ta tag i saker som aldrig blir gjorda

Ända sedan vi byggde vårt kök för massor av år sedan har vi haft en ful trälist i det omöjliga utrymmet mellan vedspis och den vanliga spisen. Det har retat mig till döds men jag har inte riktigt vetat vad jag skulle göra med den. För ett tag sedan kom jag på att jag skulle klä in den med mosaik av samma kakelplattor som ligger runt vedspisen, men det kändes som ett lite besvärligt projekt. I helgen bestämde jag mig för att bara börja. Även om det var krångligt. Och det visade sig (som det ofta gör) att det inte alls var varken besvärligt eller tidskrävande.

I lördags hamrade jag sönder kakelplattor och fäste mosaiken och i söndags fogade jag. Allt material hade vi hemma så det kostade mig inte ett öre. På bilderna har jag ännu inte torkat rent ordentligt men jag är så nöjd med resultatet.

Undrar vilket omöjligt projekt jag ska ta itu med härnäst?

Lite mer mintgrönt...

Glömde säga att det blev en stol i samma färg också... Den är inköpt på loppis för länge sedan och var ursprungligen målad i en snyggt sliten, men konstigt lilagrå färg som skar sig mot allt annat blågrått vi har här hemma. Nu är den mindre sliten (i färgen) men passar bättre in i färgskalan.

Återbruk när det är som bäst!

I min iver att rensa och röja här hemma i sommar så blev en gammal stor ekskänk bortsorterad och utställd i ladugården (det kommer nog till användning någon gång). I stället behövde vi ett mindre skåp som kunde få plats i matrummet och rymma en del av de prylar som förvarats i det gamla, men vi hittade inget som riktigt passade.

Trots att resten av familjen tyckte att jag var lite galen, plockade jag upp ett annat gammalt skåp från källaren (den som spar han har). Skåpet är från Ikea och tillhörde ett möblemang som mina föräldrar köpte när de flyttade till Stockholm för länge sedan. Då var det laserat i mörkblått och hade ett överskåp med vitrindel. När jag var liten ägdes skåpet av min farmor och farfar men då var det ommålat i en mörkgrön blank färg.

Nu är all gammal färg bortskrapad, vitrindelen avplockad och det är ommålat med linoljefärg i en mintgrön nyans. (Färgen stod också i källaren och hade blivit kvar sedan ett tidigare måleriprojekt.) Jag är så nöjd. Jag älskar utseendet, den praktiska funktionen, de sparade pengarna och skåpets historia. Återbruk när det är som bäst!

Och så här ser det egentligen ut...

Mitt förra inlägg om att bli lycklig av en perfekt linje visade ett tillrättalagt hörn av vårt hem. Så ser det naturligtvis inte ut jämt (eller nästan aldrig) även om jag skulle önska att det gjorde det. Verkligheten liknar nog mer den bilden här ovan. Det är minstingen Sonias rum en helt vanlig dag. Kaos. Det här rummet måste jag passera för att ta mig till min ateljé och varje gång känner jag hur energin liksom rinner av mig och lägger sig på golvet tillsammans med nallar, bandyklubbor och smutsiga kläder.

Den senaste tiden har jag känt ett enormt behov av att rensa, organisera och förenkla mitt liv (så pass att jag häromnatten drömde att jag rensade bort mina barn!) och Sonias rum var i stort behov av en rensning. Halva lördagen ägnade vi åt att sortera ut hälften av alla hennes kläder, slänga gammalt skräp och organisera hennes lådor. Vi skruvade fast knoppar på garderoben som vi köpte för två år sedan (!), skruvade fast en tappad knopp på byrån och skurade fläckar på skrivbord och golv. Äntligen.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Det finns inget som sätter igång kreativiteten som ett nystädat skrivbord. Jag tror Sonia håller med mig.

Att bli lycklig av en perfekt linje

Jag behöver en viss ordning och reda här hemma för att fungera som bäst. Det betyder inte att allt måste vara skinande blankt och putsat, men jag trivs bäst när det inte ligger smutsiga strumpor i soffan eller drivor av hundhår i hörnen och när skåp och lådor är någorlunda sorterade. Så är oftast inte fallet, eftersom vi är fem ganska röriga personer, en mycket hårig hund och tre katter som samsas om utrymmet, men för det mesta kan jag stå ut med det genom att titta åt ett annat håll.

Svårare har jag att leva i rum som inte "känns rätt". Där linjer och färger inte hänger ihop. Där det är något som skaver. Oftast vet jag inte riktigt vad som kommer att fungera förrän jag ser det, vilket betyder att jag inte riktigt gillar att köpa nytt. Det kan så lätt bli fel och då får jag dåligt samvete över att jag slösat bort pengar. Hellre målar jag om möbler, flyttar dekorationer och köper nya överdrag till kuddar och soffor.

Egentligen går det till på precis samma sätt som när jag målar mina tavlor. Jag prövar linjer och färger, flyttar motiv och målar om tills det känns rätt. Och vad som är rätt kan jag inte riktigt förklara. Det är bara en känsla av lugn. Jag kan bli lycklig av vackra linjer och perfekta färgkombinationer, både i måleriet och i hemmet.

I sommar har jag äntligen tagit tag i ett skavsår här hemma - vårt tv-rum. Det var inget direkt fel på rummet, men det blev heller aldrig riktigt rätt. Nu är väggarna ommålade och ett stort skåp utflyttat så att vi fick plats med en fåtölj (som faktiskt är nyköpt men som blev rätt på en gång). Några nya kuddar köpte jag också, och i hörnet fick ett gammalt barnbord fungera som avlastningsyta efter att ha målats med lite vit färg. Några gamla ljuslyktor och träfigurer fick komma fram ur gömmorna och helt plötsligt känns rummet helt perfekt. För mig. (Och resten av familjen har godkänt det också...)

Mer energi av att rensa och röja

Bara en dag kvar innan semestern är över, och det känns riktigt bra. I år har jag nämligen tagit semester inte bara från mitt heltidsjobb utan också från min ateljé. Det var nödvändigt och faktiskt riktigt skönt att fokusera på annat skapande en tid. Vi har målat huset, målat om i tv-rummet och möblerat om, rensat lådor och renoverat. Sådant som måste göras och som gör underverk för energin när det väl är gjort. Men nu är det dags för ateljén. Den ska också rensas och röjas så att jag får mer energi till att måla och skapa. Jag längtar efter att måla med fler färger och att sy, limma och experimentera. Mitt huvud svämmar över av bilder som måste ut.

Bäst att jag sätter igång!

Nymålat hus

Efter en ganska slitig (och svettig!) vecka är huset nu nästan färdigmålat i ljust faluröd. Vi fick hjälp med både måleri och matlagning så vi hann mer än jag trott på en vecka. Bara en del av väggen ovanför altanen är omålad eftersom skyliften inte riktigt räckte hela vägen. Vi får ta nya tag med det lite senare i sommar, samtidigt som vi målar räcken, trappa, fönster och husgrunden (om vi hinner). Just nu behöver vi en paus och tänka på något helt annat än penslar och färg. Det ska bli skönt.