Att måla på jobbet - fast hemma

I helgen har det varit Sandvikendagarna och Kulturcentrum där jag arbetar har haft ett tält mitt i stan med olika barnaktiviteter. Det har varit sagostunder, musik, utklädning, dans, såpbubblor och eget skapande. I går var jag där och gjorde en fantasivärld tillsammans med alla besökande barn. Det var högljutt men roligt, och många färgglada och fantasifulla figurer fick flytta in i världen. Tyvärr fick jag ingen bild på det färdiga resultatet eftersom jag hade lite bråttom hem, men det ska jag fixa när jag kommer tillbaka till jobbet i morgon. 

Det var också roligt att förbereda själva aktiviteten. Två överblivna dukar från en tidigare målarkurs fick ett lager färg hemma i min ateljé. Tänk vad härligt att få måla på arbetstid!

Bomull eller linne i målarduken?

Jag har alltid målat på uppspänd linneduk. Från början för att vi gjorde det när jag gick på konstskolan för länge sedan och jag fick lära mig att den är mer hållbar, men också för att jag tycker linne har en vackrare struktur än de bomulls- och polyesterdukar som finns. Bomull är dock billigare, och när vi skulle ha uppspända dukar till jobbet valde jag att köpa den varianten. Vilken skillnad att spänna en bomullsduk jämfört med linne! Så mycket lättare att jag nästan överväger att byta till det nästa gång jag ska köpa till mig själv. Det skulle vara skönt att slippa bli så öm i fingrarna varje gång en ny tavla ska målas. Fast jag skulle sakna den fina oregelbundna strukturen på linnet. Vi får se om det är fingrarna eller ögat som får bestämma vid nästa inköp.

Ett gammalt projekt

Det är skönt att äntligen ta tag i projekt som legat alldeles för länge. I helgen sick-sackade och tvättade jag ett tyg som köptes in för många månader sedan. Det ska bli baksida till mitt senaste lapptäcke som jag sytt av Sonias gamla skjortor. Eller mitt och mitt förresten... Sonia anser att det är hennes eftersom hon stått för tygerna. Vi får väl se om hon vill ha det när det är färdigt.

Huset fullt av tavlor igen

Den övre hallen får fungera som förvaringsplats för alla tavlor som vi hämtade hem från galleriet i helgen. Det är sådana här gånger jag funderar över om jag ska börja måla i mindre format i stället. De tar plats! Jag hoppas ingen ska ha något i skåpen där bakom den närmsta tiden...

Tystnad och tanketid

Det är lördag förmiddag och alldeles tyst i hela huset. Den minsta har åkt på fotbollsturnering med pappan, den mellersta har egentid med sin farmor och den äldsta ligger och drar sig i sängen fortfarande. Inte ens hunden är vaken. Jag njuter av tystnaden och tanketiden. Struntar i att ha dåligt samvete över att jag inte följer med på fotboll, eller att jag inte gör något "nyttigt" här hemma. Det här är nyttigt för mig. Jag behöver stillhet för att klara av alla intryck under en jobbvecka, och den här veckan har verkligen varit full. Vi har haft kulturdagar för åk 2 och 3 i hela kommunen och skapat annorlunda superhjältar tillsammans. Det har varit fantastiskt roligt, men också utmattande. Nu behöver jag ladda batterierna för mig själv en stund.

Vitt, vitt och vitt

När penseln åker fram i ett rum brukar det leda till att andra delar av huset åker med av bara farten. Det är så lätt att göra lite extra när allt ändå är framme och det redan är rörigt. I helgen skulle jag bara måla en dörrkarm som förblivit omålad sedan vi gjorde om Sonias rum, men det slutade med att Miras golv, delar av väggen och den fula gamla badrumsdörren (som egentligen skulle bytas ut) också fick lite vit färg. Golvet utanför badrummet får vänta, där står det ett tungt piano och en stor garderob som det blir lite för besvärligt att flytta. Det får bli en annan gång.

Triss i tryck

I kväll invigs den årliga Konstveckan på Österfärnebo bibliotek, och jag är med som vanligt även om jag egentligen inte har någon koppling till byn sedan jag slutade arbeta som lärare på skolan där.

Tyvärr lyckades jag strula till det och hann inte hämta mina målningar från galleriet i Gävle (där de är kvar sedan utställningen i april) så jag fick lösa det så gott jag kunde. Det blev två målningar från förra året och tre nygjorda inramade konsttryck (de som är på bilderna här ovanför). Det får duga.

Äpplet faller inte långt från päronträdet

En viss person i den här familjen tröttnade i helgen på att det alltid dyker upp nya projekt som ska göras innan vi målar golvet i hennes rum och bestämde sig därför för att ta saken i egna händer. Det kan man ju inte annat än uppmuntra, så nu är möblerna utflyttade, golvet är tvättat och ett första lager färg har strukits på. Vad skönt med en till fixare i familjen.

Ordning före kaos

Ateljén är röjd och jag är redo för något nytt. Det finns inget som får ingång min kreativitet som ett tomt bord och nya möjligheter. Jag har flera målerimotiv i huvudet, vilda planer på ett större återbruksprojekt och en längtan efter att sy mycket mer än jag gjort tidigare. Kanske går det att baka ihop alla idéerna till ett? Det visar sig. En sak är i alla fall säker - det kommer inte att vara så här undanplockat länge till.

Ett eget rum

När jag var liten drömde jag om ett rum fullt av papper, tyger, färger och verktyg. Ett rum med en skattkista av material. Nu har jag det. Och det gör mig så nöjd när jag kan springa dit och sista-minuten-slå-in ett paket till vårt namnsdagsbarn Sonia utan att behöva leta efter tejp, sax och papper. Att kunna välja mellan olika tjocklek på papper och olika färger på pennor bara för att det är roligt. Lycka.

Hoppat över en hel månad

Ett bevis på att det var alldeles för länge sedan jag var i ateljén: Den fina kalendern från Helena Trovaj har inte fått byta blad sedan mars och vi är redan långt in i maj. Sorgligt. Fast nu ska det bli ändring på det. Jag har tusen idéer som jag vill genomföra. Helst på en gång.

Klart hunden ska ha jeans!

Jag gillar återbruk. Det är trippel lycka att skapa något eget och nytt av gamla saker, att vara lite mer miljövänlig samt att få lite mer plats i hyllor och garderober.

Vi har länge letat efter en passande hundfilt till Måns. Han sover helst direkt på golvet, och har tydligt visat att han inte trivs på fluffiga hundfällar eller i mjuka soffan. Samtidigt är det bra med något som markerar hans plats (och som går att tvätta!).

För någon vecka sedan plockade jag fram symaskinen, några sparade gamla jeans och en ful babyfilt i fleece från när barnen var små. Resultatet blev ett litet lapptäcke som passar perfekt för en varm hund. Även om han fortfarande gärna ligger mitt på golvet, så händer det faktiskt att han kryper upp i hörnet på sin filt också. Och jag har mer plats i mina hyllor!

Dags att ta itu med ateljén igen

Utställningen är över för länge sedan men jag har knappt satt min fot i ateljén - i alla fall inte för att måla tavlor. Den vanliga sista-minuten-röran är kvar och på det har jag lagt oljefärger och tyger som har använts till projekt som inte alls har med konst att göra. För jag har inte helt legat på latsidan även om jag som vanligt blir lite mätt på måleriet efter en utställning. Här har bland annat skapats kioskskylt till idrottsplatsen i byn och jeanslapptäcke till hunden. Nu börjar jag dock bli lite sugen på att måla igen så det är dags för en rejäl röjning i ateljén. Jag behöver rena ytor för att komma på bra idéer.