Gästrik Konst 2016

Mina dagboksbilder till vänster (en saknas för att köparen redan hade hämtat den när jag tog bilden) och lapptäcksmålningen till höger.

Ett hörn av lokalen

Så var påskhelgen över och därmed också årets Gästrik Konst. Jag är trött men glad och uppfylld av alla roliga och positiva samtal från besökare. Jag älskar att delta i konstrundan. Det är så befriat från snobberi. Vana konstkännare blandas med människor som aldrig satt sitt fot i ett galleri, och många vågar fråga om allt från måleriteknik och färger till tankar bakom motiven. Säkert finns det de som rynkar på näsan åt det jag gör, men det märker jag inte så mycket av. Jag bär istället med mig alla som säger sig bli berörda och som hittar egna berättelser i mina målningar. Det gör mig lycklig.

Av tjugofyra målningar sålde jag fjorton, samt en hel del konsttryck och vykort. Resten fick följa med hem igen, men jag känner på mig att några av dem kommer att hitta nya hem de kommande veckorna. Det brukar vara så. Ibland behövs det lite betänketid. Oavsett vilket så är jag mer än nöjd. Nu ska jag smälta det här lite innan jag sätter igång arbetet i ateljén igen, för jag hoppas jag får komma tillbaka till samma lokal nästa år.

Förberedelser och lugn

Sista helgen innan det är dags för hängning och jag njuter av lugnet (resten av familjen är ute på vift) och ägnar mig åt att lyssna på en ljudbok och måla ramlister. Bara fyra målningar kvar att rama in och det hinner jag med. Kanske hinner jag också måla en till dagboksbild, kanske inte. Det spelar inte så stor roll, jag känner mig nöjd ändå. Det blir lite gammalt och lite nytt i årets Gästrik Konst. Jag har insett att det inte går att måla allt helt nytt när jag arbetar heltid med annat. Det blir bra ändå.

Dessutom kan jag slappna av när det gäller oron för att frysa hela påsken. Jag har fått en ny lokal i närheten av den jag egentligen skulle vara i, eftersom en deltagare har hoppat av pga tidsbrist. Nu kommer jag att ställa ut i Café Udden i ett fint rum med stora fönster, ett fik i samma byggnad och med värme. Tack för det!

Inramat och färdigt

Dagboksbilder inramade

Nu är dagboksbilderna inramade och jag börjar inse att det inte blir något mer målat innan Gästrik Konst. Jag har fortfarande några större akrylmålningar kvar att rama in, måste bara skicka maken att köpa lister först så det får nog bli nästa helg och sedan är det dags. Redan på tisdagen ska en målning lämnas in till konsthallen i Sandviken där det ska bli en samlingsutställning med ett verk av varje deltagare i påskrundan, och sedan ska vi hänga resten av tavlorna i Gysinge på skärtorsdagen. Som tur är får jag hjälp av min snälla svärmor i år igen.

Jag är dock lite orolig för lokalen där jag ska ställa ut. Den är vacker (ett gammalt sädesmagasin) men det kommer att bli kallt. För två veckor sedan fick jag reda på att det inte finns någon uppvärmning i lokalen, trots att jag frågat om det när jag fick reda på var jag skulle vara. Det ska finnas en byggfläkt, men den kan inte värma upp till normal rumstemperatur. Särskilt inte om det är kallt ute. Det känns inte roligt att stå och frysa fem timmar om dagen i fyra dagar. Jag får klä mig i ylleunderställ och hoppas på soligt väder och många besökare som kan fylla rummet med värme. Jag tycker inte om att frysa.

Dagboksbilder eller något större?

Det är lördag och målardag igen. En av de sista innan Gästrik Konst. Nästa helg ska jag till Helsingfors med jobbet, och sedan måste några bilder ramas in. Jag funderar över om  jag ska fortsätta med mina dagboksbilder eller om jag ska göra färdigt en stor påbörjad målning. Det lutar åt fler dagboksbilder. Det känns mest lockande. Och genomförbart på den lilla tid jag har. Två till borde jag hinna med innan det är dags.

Dagboksbild steg för steg

Dagboksbild 8, 2016, 21x30 cm, akryl på papper

Jag tänker ofta att jag ska filma hur en målning blir till, från första grundmålningen av duken till sista penseldraget, men det glöms alltid bort. Eller så har jag bara ingen lust att vara med på bild. Däremot kommer jag åtminstone ibland ihåg att fotografera med jämna mellanrum. Här nedanför syns ett exempel på hur en ganska snabb målning ändå har flera olika lager. Ibland är det lite väl långa hopp när jag har låtit mig uppslukas av måleriet och helt glömt bort att plocka fram kameran, men den visar ändå relativt mycket av processen. Det kan tyckas onödigt att måla så mycket som sedan inte syns, men det men det är genom de olika stadierna som det slutliga resultatet växer fram. Och så är det väldigt roligt och skönt sätt att måla. Kravlöst. 

Återbruk på väggen

Här är det sportlov och vi har just kommit hem från Örnsköldsvik där två av barnen och mannen åkte skidor och pimplade på sjön medan jag ägnade mig åt fixande i stugan. En perfekt fördelning. (Lite hjälp av barnen fick jag faktiskt också mellan varven när de upptäckte hur roligt det kan vara att riva tapeter.)

Mest tid lade jag på att göra en lapptäcksvägg av tapeter i det som ska bli vårt sovrum. Jag har länge velat göra något av de tapetrullar jag har haft liggande i skåpen och även om det tog tid och en hel del möda så är jag så nöjd med resultatet.

Jag använde en gammal ram som mall och skar ut många kvadrater av sju olika tapeter i olika pastelliga färger. Farmor Huldas gamla kökstapeter i lite starkare färger fick också vara med för att det inte skulle bli alltför sockersött. Det var många lager tapet på väggen sedan tidigare, men jag lade inte alltför mycket tid på underarbetet. Den yttersta gulnade strukturtapeten revs bort och övriga lösa delar, men i övrigt spacklade jag bara lite på de värsta ojämnheterna. Det är en sommarstuga och allt behöver inte vara perfekt. Dessutom räknade jag med att eventuella ojämnheter inte skulle bli lika synliga när det är så många små bitar med olika mönster, och det blev helt okej när det hade torkat.

Resten av väggarna ska tapetseras med renoveringstapet och målas, men det hanns inte med den här gången - jag var ju tvungen att sitta ute i solen med en kaffekopp, titta ut över sjön och lyssna på takdroppet också. Någon måtta får det väl ändå vara!