Laddar batterierna

Vi har tagit en liten paus i vardagsstressen och tillbringar veckan ( och min födelsedag) på Gran Canaria. Det här är utsikten jag tittar på just nu. Vi blev lovade delvis havsutsikt från hotellrummet, men bättre än så här kan det inte bli. Balkongen fortsätter åt andra hållet och vi missar inte en endaste liten bit. Planen är att bara äta, sola, bada och ta det lugnt. Det går alldeles utmärkt hittills. 

Att vara tyst och lyssna

Jag har fördomar. Jag har svårt för människor som köper andra kulturer och försöker göra dem till sina utan att ha några kopplingar till den kulturen alls. När jag var yngre var det många som hakade på new age-trenden och trodde på allt möjligt skumt utan att ifrågasätta det minsta. Det var indianer och delfiner om vartannat och allt var helt sant i deras ögon. Det gjorde mig lite obehaglig till mods. När jag hörde att vi skulle arbeta med spårning på bildpedagogikkursen, och ha en gästlärare som var en "tracker" som hade lärt sig av apacheindianer, så blev jag lite fundersam. Jag trodde inte att jag skulle få ut så mycket av dagen, men ack så fel jag hade. Vår gästlärare, som ni kan se i klippet här ovanför, var en mycket karismatisk person och gav mig många nya tankar om att se istället för att titta. Att inte stressa iväg med tunnelseende utan verkligen ta in omgivningen, vara tyst och lyssna. Det kan jag behöva göra oftare.

Att avbryta ett projekt eller döpa om det

Jag är väldigt bra på att starta nya projekt. Jag älskar att komma på nya kreativa utmaningar, gärna med vissa begränsningar som jag måste anpassa mig efter. Mitt senaste (och största) projekt är 365 faces, som går ut på att jag ska teckna ett ansikte om dagen i ett helt år. Det gick bra det första halvåret. Visserligen tecknade jag inte varje dag, men jag hämtade i kapp och hittills har jag gjort 197 ansikten. Det är ganska många. Här ovanför har jag gjort två collage av några favoriter.

Nu har jag i alla fall bestämt mig för att avbryta projektet, eller döpa om det till 197 faces och därmed anse mig färdig. Som jag har skrivit tidigare har jag fått göra en del omprioriteringar för att hinna med mitt liv, och det finns ingen anledning att tvinga mig själv till fler ansikten, när det börjar kännas ganska tråkigt.

Istället funderar jag (ständigt) över nya projekt, som inte är så tidskrävande, och som ska få mig att bli lite piggare... men mer om det någon annan dag. Nu ska jag till Högskolan i Gävle för att lära mig spårteknik på bildpedagogikens tredje träff.

Varning - beroendeframkallande!

Jag fick ett tips från Lena om att ladda ner appen Kaleidopaint till paddan, och det skulle jag nog inte ha gjort. Den kan nog vara beroendeframkallande! Mönstren här nedanför är bland de tre första jag gjorde. Inte särskilt vackra men galet roliga att göra. Bara dra med fingrarna lite på måfå och så blir det mönster. Hur kul som helst! 

Födelsedagsfirande och ett efterlängtat inköp

Äntligen har jag köpt mig en ny dator. Jag har harvat med familjens gamla bärbara alltför länge, och när den till slut gav upp kändes det rätt att byta upp mig lite. I fredags kom jag hem med en iMac men eftersom vi har haft kalas för Greta och Sonia i helgen har jag inte haft så mycket tid för att bekanta mig med den ordentligt. Jag har aldrig använt en Mac tidigare, så det är en hel del som är nytt.

Idag har jag dock brottats lite med allt det nya. Det tog till exempel ett bra tag innan jag kom på hur jag skulle installera programmen till min skrivare när det inte finns någon cd-läsare i datorn. Det löste sig till slut, efter lite googlande, och jag fixade det med hjälp av Miras gamla dator och ett nedladdat program. Lätt som en plätt när man vet hur.

Jag tror i alla fall att jag kommer att tycka väldigt mycket om min dator, även om det kommer att ta ett tag innan jag förstår mig på den helt.

En ny leksak

De senaste veckorna har mitt och elevernas arbete i skolan mest handlat om att berätta med film. Vi har lånat hem väskor med iPads från biblioteket, och utforskat de appar som finns nedladdade, som t ex iMotion och iMovie. Det har varit så roligt att jag äntligen bestämde mig för att göra slag i saken och köpa mig en egen. Eller egen och egen... Vi köpte en till familjen, och nu går den från den ena till den andra hela tiden. Ett ypperligt tillfälle för tjejerna att träna på att samsas - eller en ständig källa till konflikt? Det beror på hur man ser på saken. Jag väljer det förra.

När småtjejerna har somnat sitter jag och letar nya roliga appar, eller provar dem vi redan har. Det finns så många att jag blir alldeles yr. Jag tänker mig att vi ska kunna göra många roliga och kreativa projekt tillsammans, och inte bara sitta och spela Subway Surfer i ensamhet. Vi får väl se vad tjejerna tycker.

Att tänka om och prioritera

En lugn söndag med tid för eftertanke. Jag har spenderat dagen i trädgården, städat undan kvistar och löv och tänkt på kommande tavlor. Det finns så många bilder i mitt huvud som vill komma ut, men jag har ingen tid att måla. Under hela oktober har fredagarna vikts för annat, och det ser likadant ut i november. Jag har medvetet dragit ner på måleriet under en period för att få mer tid för min familj, och har därför valt bort att delta i Gästrik Konst nästa år och att söka till Länskonsten i år, men nu börjar jag känna mig frustrerad. Den yttre pressen är borta, men den inre finns kvar. Jag måste måla. Men när? Jag måste nog tänka ett varv till.