Jag tror att jag har hittat balansen

Efter veckans första tre intensiva dagar på skolan, är det dags att sitta i fåtöljen med datorn framför mig och en kopp kaffe bredvid. Idag ska jag skriva min del av ett kompendium om kritor som ska lämnas ut till de övriga deltagarna på bildpedagogikkursen vid nästa träff. Förhoppningsvis hinner jag färdigt med det idag så att jag kan ägna morgondagen åt måleri.
 
Innan jag började jobba på skolan igen i augusti, var jag orolig för att det skulle vara svårt att hitta balansen mellan måleri, studier och jobb, och jag måste erkänna att det var lite slitigt i början av terminen. Bildämnet är nytt för mig och mycket tid ägnades åt ny planering, men nu börjar allt falla på plats, och häromdagen kände jag att jag nog har hittat den perfekta balansen.

Tidigare har jag grubblat mig blå över om jag ska fortsätta som lärare, om jag ska satsa på mitt måleri på heltid, eller om jag kanske borde leta efter något annat deltidsjobb som är lite mindre krävande. Men jag har hela tiden haft svårt för att släppa läraryrket. Jag är stolt över att vara lärare (trots allt negativt som står i media), jag älskar skolmiljön och att få lära mig nya saker hela tiden. Det blir aldrig tråkigt, och det är en förmån att få arbeta med barn och ungdomar hela dagarna.

Samtidigt har jag haft så svårt för att få ihop mina två världar. Både skolan och måleriet kräver så mycket tid och tankekraft att jag inte fick ihop det även om jag arbetade hemma en dag i veckan. Nu har jag två dagar hemma, men det är inte bara det som har gjort allt lättare. Det som har underlättat mest är bildkursen och att jag har tagit över bildundervisningen på skolan. Nu hänger mina två världar ihop. Det jag gör när jag är hemma kan jag ta med mig i skolarbetet, och det eleverna gör i skolan inspirerar mig i mitt eget måleri. Det känns nästan för bra för att vara sant.

I think I have found the perfect balance between my work as a teacher (three days a week), my art education class and my painting. Life is good!