 |
| Utan titel än så länge, 2014, akryl på duk, 60x73 cm |
Min senaste målning är ett typiskt exempel på detta. I alla fall som jag ser den. Den föreställer en stillsam dam med ben och armar i kors och nedfälld blick. Hon har en enkel enfärgad klänning, men bakom henne brer en mönstrad tapet med färgglada blad ut sig. Tittar man lite närmare så ser man att bladrankorna i själva verket kommer från henne själv. Det enfärgade klänningsmönstret blommar ut på väggen och tar större plats än hon själv gör. Som en symbol för att det som finns inuti inte alltid syns på utsidan.
Eller ser du något annat?
7 kommentarer:
Gud, vad vackert du beskriver detta!
Tack för en fantastisk blogg med underbart vackra tavlor.
Vilken underbar tavla och beskrivning.
Jättefin.
Det är så roligt att följa dig och dina motiv, och se hur de återkommer igen. Den röda stolen, bladen och kvinnan med enkla, äldre klänningsmodeller. Jag blir så glad!
Tack för alla fina kommentarer! De gör mig alltid så glad :)
Underbar... jag ser nästan vingar. Jag tycker att du lyckats bra med att skildra "det som inte alltid syns". Hennes ansikte ser ut som hon funderar och stjälkarna påminner om tankebanor som glittrar till av olika färger.
Tack Mika!
Skicka en kommentar