Bokföringens vedermödor

Igår var vi till vår nya revisor för att få hjälp med deklarationen. Med vi menar jag min man och jag. Vi har nämligen en enskild firma ihop (som man kan ha när man äger ett jordbruk tillsammans) och sedan har jag min egen verksamhet i form av Huldas byrålåda som också är en enskilt firma. Krångligt tycker jag, men det tycker jag om allt som har med bokföring, bank och ekonomi att göra. Det kan vara lite roligt också, men svårt. För det mesta känner jag mig bara dum. Därför var jag lite nervös inför mötet igår. Jag visste inte vem den nya revisorn var, och såg framför mig en äldre korrekt herre som skulle behandla mig som en liten flicka, vilket är något av det värsta jag vet. I stället klev det ut en ung kille med randiga strumpor och en hund under skrivbordet. Jättetrevlig. Och än en gång har jag fått bevis på att det inte är någon idé att oroa sig i förväg. När ska jag lära mig det på riktigt?

(Nu väntar jag förstås fortfarande på att han ska ringa och säga att jag har gjort helt fel med all bokföring, men det får vi ta då. Jag ska försöka att inte oroa mig i onödan.)