Är du alltid inspirerad när du har dina målardagar? brukar folk fråga mig. Är det inte svårt att tvinga fram det vid särskilda tillfällen? Jag brukar svara att inspirationen kommer med arbetet. Att det bara är att sätta igång med något, så kommer lusten efter ett tag. Det stämmer för det mesta, men inte alltid, vilket morgonens övningar är ett lysande exempel på.
Jag tänkte beta av några av mina 365 ansikten innan jag satte mig ner för att göra lite skoljobb. Först prövade jag några gamla kritor som jag köpte på Rusta för evigheter sedan, men aldrig använt. De var precis lika dåliga som man kan tänka sig. Jag tror de åker raka spåret i soppåsen. Det står oljepastell på dem, men det är snarare vaxkritor med väldigt lite pigment.
Sedan tog jag fram akvarellfärgerna och en stor pensel men det kändes inte heller bra.
Lite bättre blev det efter att jag satt på ljudboken på mobilen, laddat med en kopp kaffe och tagit fram en liten kolbit. Jag gillar verkligen att man kan teckna både grovt och fint, ljust och mörkt och framförallt gillar jag att man kan sudda ut färgen med fingrarna. Mer sånt.
* * *
This morning I really tried to draw my 365 faces, but nothing worked. First I used cheap oil pastels but they didn´t work, and then I tried watercolour but it didn´t feel right either. Finally I used a piece of charcoal and that is my favourite.
2 kommentarer:
Imponerad över att du inte tröttnat än!
Jag är lite förvånad själv faktiskt, men jag är ganska envis när jag väl har bestämt mig :)
Skicka en kommentar