 |
| En liten del av vår risiga ladugård |
Nu har jag en ny vansinnig idé. Den är fortfarande så ny att den känns lite omöjlig, men vis av erfarenheten tänker jag att det kanske kan gå ändå? Om inte annat så kan man ju drömma.
Vi har en jättelik, risig ladugård som hör till vårt hus. Hade vi fått önska hade den inte funnits där (eller åtminstone varit mycket, mycket mindre), men eftersom vi ville ha farmor och farfars hus så följde ladugården liksom med på köpet. Just nu arrenderar vi ut den till en bonde som använder den för förvaring av höbalar och lite annat, men vi har alltid skojat om andra alternativa och oftast totalt orealistiska användningsområden. Det har varit ett skämt länge, men sanningen är den att vi måste göra något för att rusta upp den. Vi kan ju inte låta förfallet ta över helt. Nu har jag kommit på vad jag vill göra med den. Det återstår bara att få med resten av familjen på samma idé.
Tanken är att jag vill bygga en ateljé i markplanet i vinkelbyggnaden på ladugården. Jag har många fler idéer också på samma tema, men en ateljé känns som en bra början. Jag har skojat om att bygga en sådan tidigare, men då har jag tänkt den på andra ställen vilket skulle bli ett mycket större projekt. Det här är också ett stort projekt, men det känns ändå genomförbart. Jag behöver en större lokal och varför inte utnyttja det vi redan har?
Jag drömmer vidare och planerar hela projektet både i huvudet och på papper, men det kommer att ta lång tid innan (eller ens om) det blir till verklighet. Ett första steg är att skriva om det här. Kanske sitter jag om fyra år i min ateljé och läser på bloggen om mina tidiga drömmar och skakar lite på huvudet åt hur försiktig jag var? Vi får se.
* * *
I am dreaming about building a studio in our old barn. It is a crazy dream, but I have had many crazy dreams come true...
12 kommentarer:
Det är väl härligt med de där drömmarna som först ter sig som omöjliga men som sedan får utrymme att växa och visar sig vara hur möjliga som helst :) Jag tror det är viktigt att vårda sina drömmar och våga drömma, även om man inte törs tro att de blir verklighet så ger det något speciellt att ha "det där långt där framme" att drömma om. Och i ditt fall låter det ju fullt genomförbart, tänk vilken möjlighet den vackra ladugården är!
Jag älskar drömmar och tycker att den här drömmen verkar helt fantastiskt bra och genomförbar. Jag drömmer om att göra något med vår sommarstuga ute på gården, att ha den som min skrivarhörna bland annat. (Så nu har jag yppat den drömmen lite, så nu är det väl bara att köra på :) ).
Vilken möjlighet att ha en sådan ladugård i sin närhet,perfekt atelje.Är ni flera konstnärer i närheten skulle ni ju kunde dela och få ned kostnaderna.
Ulrika: Drömmar är härligt! Jag går och funderar över hur jag ska ha det redan nu...
Victoria: Det låter perfekt med en skrivarstuga!
Wenche: Jag har tänkt tanken att det kanske finns utrymme för att hyra ut ateljeplats... Vem vet? Det skulle vara kul med lite sällskap :)
Vilken grej, klart du ska göra det - när ni har guldgruvan stående på tomten och allt. Visst, fattar att det kostar tid pengar och energi visserligen.... Jag är så glad för att jag äntligen ska få en egen atelje, eller målarrum åtminstonde (vad är skillnaden??) i vårt nya radhus vi flyttar till i slutet av aug:))
Så ni fick radhuset! Vad kul. Grattis!
Heja dig Elin, det låter helt perfekt!
Visst gör det Elisabeth! :)
Tycker inte alls det låter vansinnigt :) Men jag har nog också börjat vänja mig vid den där processen. Numera så drömmer jag jättestort och allt känns möjligt. Om det blir av är en annan sak :) Kul att följa dina tankar och utvecklande här. Inspirerande!
Men visst är det härligt Elin! Känslan av att allt är möjligt. Varför begränsa sig? :)
Vilken härlig dröm! Kör på med den så blir det av. Inget är omöjligt!
Det är ju det jag vill tro också - Allt är möjligt! :)
Skicka en kommentar