Gårdagens målning står just nu på staffliet i målarrummet, men inte på sin vanliga plats. Istället har jag vänt alltihop ut mot hallen så jag ska kunna se tavlan när jag går förbi. Jag smyger förbi och kikar in med jämna mellanrum, och är fortfarande inte övertygad om att den är helt färdig. Jag till och med drömde om collagebitar och färg inatt.
Det är nästan tur att jag inte har tid att måla i helgen, för jag är rädd för att förstöra den. Jag måste nog titta lite till innan jag bestämmer mig.
4 kommentarer:
Det brukar vara så att man måste gå och tjuvkika på det man målat ett tag för att känna vad som ev behöver kompletteras med, eller ändras.
Ja, precis. Ibland vet jag nästan på en gång, men vissa målningar tar längre tid. Jag grubblar fortfarande över den här...
Det där citatet snor jag:)
Gör det Helena! Det har jag också gjort!
Skicka en kommentar