Min första recension

Bild ur dagens Gefle Dagblad

I morse skickade jag iväg min man till postlådan. Alla andra dagar är det min pappa som hämtar tidningen på morgonen. De bor i huset bredvid och vi delar postlåda men inte tidning. Eftersom vi bor en bit från stora vägen kan man inte bara springa ut i morgonrocken så pappa brukar ta bilen upp på morgonen och så slänger han av vår tidning här på vägen tillbaka. Idag ville jag hinna först eftersom det var deras tidning jag var intresserad av. De läser Gefle Dagblad och vi läser Arbetarbladet och det var ju GD som kom och tittade på vår utställning i går. Min första recension (av en utställning, bloggrecension har jag fått tidigare) var kortfattad och sval men ändå helt ok . Först höll jag på att missa den, trots att det var ett stort uppslag med alla utställningar som har vernissage just idag, men precis när jag skulle slå igen tidningen hittade jag den. Min bild fanns längst ner i vänstra hörnet och texten lyder så här: "Här visar Elin Folkesson "vardagsbetraktelser" men ger dem en extra skjuts genom att välja bort leenden - och pojkens blick är den inte väl håglös? Sånt gör att man får fundera lite till och då gör det inte så mycket att det är lite blekt på sina håll, färgskalan är genomförd." Jag kan hålla med henne om att färgskalan är lite blek. Ibland har jag funderat över om vissa tavlor är alltför pastelliga, men jag verkar vara i en sån period nu för de försök jag har gjort att krydda färgskalan lite har inte fungerat. Jag har målat över och målat om tills jag känt mig nöjd och då har det blivit pastell. Igen. Lustigt.