Om jag får drömma

En del av senaste tavlan

Den sista dagen på påsklovet åkte jag och min svärmor och tittade på konst. Det var det årliga evenemanget Gästrik Konst, där lokala konstnärer visar upp verk i sina ateljéer eller i andra utställningslokaler. Vi brukar ta en tur varje år för att titta och inspireras, men jag har aldrig ansökt om att själv få delta med mina bilder. I år hade jag kunnat tänka mig att försöka, men då skulle vi resa bort. Kanske ska jag våga mig på det nästa år? Jag har flera favoriter bland de konstnärer som återkommer varje år. Åsa Wängelin är en sådan och även Margareta Persson som visar sina underbara figurer i Keramikgalleriet. I år var de som vanligt inspirerande men den som verkligen fick mig att börja drömma var en ny deltagare. I en liten stuga tillhörande Högbo bruk visades färgstarka, handtryckta textilier i form av kuddar, gardiner och väskor. Där fanns även tovade och pärlbroderade smycken och tavlor och mycket annat. Allt under namnet LenaOrange. Jag blev alldeles lycklig av att gå in där. Det var så mycket härliga färger och roliga detaljer. När man kom in i den lilla hallen låg ateljén till höger. Ett härligt rum med ett stort bord i mitten och mängder av tyger i hyllor. Gamla detaljer fanns kvar som till exempel den gamla vedspisen med kåpa. Gick man istället till vänster i hallen kom man in i den lilla butiken som bestod av två små rum. Även här fanns den gamla spisen och kåpan kvar. Hyllorna runt väggarna var välfyllda och färgkoordinerade och varenda detalj var genomtänkt. Allt från namnskylten utanför, till skålen med små godispåsar fyllda med jelly beans (orange förstås!). Det är precis så där jag drömmer om att ha det! En egen ateljé i en inspirerande (helst gammal) miljö med en butik i anslutning där jag kan visa upp det jag gör på ett fördelaktigt sätt. Där jag får pynta och arrangera och tänka på detaljer...och inte behöver stå hela dagarna och vänta på en kund som aldrig kommer eftersom ateljén finns i närheten så jag kan jobba i stället. För att det skulle bli riktigt perfekt skulle jag gärna dela huset med några andra kreativa människor. Ett hantverks/konstnärshus med några ateljéer (inte för många) och en gemensam butik så att man kan hjälpas åt med försäljningen. Vilken dröm! Tyvärr känns det lite avlägset just nu men man ska aldrig säga aldrig. Det skadar ju inte att drömma i alla fall.