Den senaste målningen lutad mot matrumsväggen. |
Jag vet ju vad jag tycker att den handlar om, men det är inte alltid lätt att sätta ord på. Oftast behöver jag lite tystnad och tid för långsamma tankar för att verkligen känna in och hitta rätt, och den här helgen har det varit svårt att få till det här hemma. Så fort jag sätter mig ner är det någon som ropar och vill något, eller så surrar luften av femtioelva youtubeklipp eller teveprogram samtidigt.
Jag behöver köpa hörselkåpor. Eller så går jag och lägger mig.
Det går nog bättre i morgon.
3 kommentarer:
Förstår att den blev såld direkt, sån otrolig stämning och så vackert! Hoppas titeln (och viss själaro) hinner infinna sig inom kort.
Oavsett vart du landar med namnet så är det verkligen en vacker tavla. gillar känslan i den. både sorgsenhet och hopp på en och samma gång. Kramar Liza
Tack Alicia och Liza!
Skicka en kommentar