Trassel

"Trassel", 2018, akryl på duk, 30x40 cm

Ibland är min kropp inte överens om hur den ska känna. Huvudet kan tycka en sak och magen en annan. Så har det varit flera dagar den här veckan. Jag har gått omkring med en diffus ångestklump i magen, trots att jag vet att jag egentligen inte har någon anledning. Tyvärr spelar det ingen roll, för det är svårt att säga åt magen hur den ska reagera. Det enda som fungerar någorlunda är att prata. Att släppa ut oroligheterna i luften. Ofta hör jag själv hur dumt det låter när jag sätter ord på det som skaver.

Men idag känns allting faktiskt riktigt bra. Kanske för att jag har pratat av mig hela veckan. Kanske för att det är fredag. Och kanske för att vi ska åka och titta på en liten hundvalp i morgon. En liten sheltietik som kanske ska flytta hem till oss i juni. Jag längtar.