Det står en tavla på mitt staffli som inte riktigt kommer vidare. Jag var så nöjd med den alldeles i början, den kändes väldigt lovande. Men sedan så blev allt bara pannkaka. Det blir ofta så. Jag blir lite rädd att jag ska förstöra de delar som känns bra, och så är jag för försiktig. Och tråkig. Nu går jag och väntar på att det ska bli min målardag igen (fredagar det här läsåret) och under tiden kikar jag på den då och då och grubblar över hur jag ska gå vidare. Kanske målar jag över alltihop.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar