Men vad håller jag på med?

Senaste målningen lutad mot en fåtölj i vardagsrummet

Det här är den absolut jobbigaste målningen jag har gjort på länge. Det började med en bild i morgontidningen, på en bunt arga distriktssköterskor som protesterade mot försämrade arbetsförhållanden. Jag använde bilden som inspiration, men ändrade ansikten, frisyrer och kläder, som jag brukar göra.

I  början hade jag en vision om hur målningen skulle se ut när den var färdig, men allt eftersom jag målade ändrade jag mig hit och dit, och det är åtskilliga lager färg pålagda. Bakgrunden har varit grön, gul, vit, turkos och blågrå innan jag lade på det sista grågröna lagret. Ansiktena har jag petat i ett antal gånger och ändrat någon detalj här och där.

Tidvis har jag varit oerhört trött på den och bara velat måla över alltihop, men skam den som ger sig. Just nu är jag faktiskt riktigt nöjd, vilket är lite lustigt med tanke på att jag klockan åtta i morse såg framför mig hur jag skulle behöva ägna hela dagen åt att göra om allt igen. För att känna efter ordentligt står den nu i vardagsrummet så att jag kan kika på den över en kopp kaffe då och då. Jag hoppas jag känner mig lika nöjd i morgon, för nu vill jag måla något annat.

* * *

My latest painting is finished, or at least I think so. I have put it in the living room so I can have a cup of coffee and look at it. It has taken me several layers of paint and a lot of hours to feel good about it. Right now I like it, but we will see what I think tomorrow...