Häromdagen kommenterade min mamma att det var längesedan hon såg någon ny målning, och det har hon alldeles rätt i. Jag har målat, men inte så mycket, utan istället gått omkring och laddat och samlat inspiration. Det är inget jag har planerat att göra. Det har mest bara blivit så. De dagar jag haft i målarrummet har mest gått åt till praktiska göromål som att spänna dukar och grundmåla. Sådana sysslor brukar få igång min inspiration, men den senaste tiden har det inte fungerat. Inte heller dagboksskrivande eller storstädning av målarrummet har fungerat.
Jag tror att jag vet vad det beror på.
Feghet.
Ända sedan Gästrik konst har jag grubblat på en serie målningar som är lite annorlunda mot vad jag hittills har gjort. Jag tror att de kommer att bli jättebra, men är samtidigt lite rädd för att påbörja dem. Tänk om det bara blir pannkaka? Så länge de bara finns i mitt huvud är de perfekta, även om jag naturligtvis vet att de inte kan stanna där. Jag måste ta tjuren vid hornen och sätta igång. Det är bättre att misslyckas än att inte göra något alls. I morgon
ska jag börja. Det lovar jag mig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar