Göransson Arena

Detalj från pågående arbete

På måndag om en vecka ska jag äntligen få komma och titta på arenan där jag ska hänga mina tavlor i årets Gästrik Konst. Jag är nog den enda i Sandvikens närhet som inte har varit in i den berömda byggnaden än, men på måndag är det alltså dags. Tyvärr har jag bara en kvart på mig eftersom jag ska på ett nätverksmöte med andra svensklärare i kommunen. Det jag är mest nyfiken på när det gäller utställninsytan är förstås skärmarna. Hur ser de ut och hur stora är de? Själva arenan har jag googlat så jag vet ungefär hur det ser ut, men skärmarna? Det kan bli jättebra men också helt fel, och vad gör jag då?

En stor fördel med den lokal jag fått mig tilldelad är i alla fall att det inte kommer att vara direkt folktomt. I alla fall inte första dagen. Varje år invigs konstrundan med ett tal av någon känd, eller halvkänd person. Tidigare år har talet hållits i Högbo, men i år firar Gästrik Konst tioårsjubileum och då passar de på att byta till en större lokal, nämligen Göransson Arena. Och där finns jag med mina tavlor! Usch, nu blev jag nervös...

Jag börjar bli lite (?) uppstressad över utställningen. Det är inte alls mycket tid kvar och det är en oerhört hektisk tid i skolan samtidigt. Den här veckan har vi sportlov och det känns som om det är sista chansen för mig att få något gjort, sedan ska jag skriva omdömen, ha utvecklingssamtal, läsa lärarlyftetkurs, ha extra möten... Men inte tänka  på det nu. Nu ska jag försöka fokusera enbart på måleriet några dagar och ta en tankepaus från skolans värld. Men först ska jag på kalas! Lillkusin Irma fyller tre.