Slutversionen

"Sakletaren", 2009, akryl på duk, 50x50 cm

Här är slutversionen på tavlan jag smög förbi i gårdagens inlägg. Fjärilen i handen har förvandlats till en sten och de lila färgskiftningarna har försvunnit. Mira säger att tavlan föreställer henne och det gör den nog även om hon inte har suttit modell. Det är inte bara ansiktet som påminner om henne. Hon är en fantastisk sakletare som hittar skatter överallt. Den minsta och mest obetydliga sten kan i hennes ögon bli en juvel. Och jag förstår henne. Oftast ligger det några vackra stenar i resväskan när jag kommer hem från en utlandsresa. Däremot tycker jag att gårdsgruset kan få ligga där det ligger.

Grovskissen till den här tavlan påbörjades för drygt två veckor sedan och sedan blev den stående eftersom jag blev sjukskriven och inte kunde måla. När jag väl kunde plocka upp penslarna igen tog det två dagar så var den färdig. Första dagen trodde jag att flickan skulle hålla i en fjäril. Jag hade till och med ritat av en korsstygnsfjäril som jag ville använda, men den passade inte riktigt in. När jag till slut gav upp fjärilsidén föll allting annat på plats också. Det var ju så här den skulle se ut. Nu är jag nöjd.