Ibland går det bara åt skogen med en målning som från början känns väldigt lovande. Kanske är det just därför. Jag blir lite för försiktig och vill bevara det som känns bra och då blir det tvärtom. Jag blir feg och petar mer och mer och till slut är allt det ursprungliga förstört.
Målningen här ovanför började bra. Jag var inne i ett flow efter att ha avslutat en tidigare målning och gillade verkligen uttrycket i ansiktet på den första skissade bilden. Sedan tappade jag helt tråden. Målade om och över, petade och grubblade i många timmar innan jag fick nog och bara målade över ansiktet en sen kväll förra veckan. Nu kan jag börja om från början igen och den här gången ska jag vara lite friare. Hoppas jag.
2 kommentarer:
Den alltid så svåra konsten att sluta i tid, att backa och se istället för att måla vidare, att sova på saken. Men du kommer igen, absolut. Du är ju hur bra som helst´.
Tack Madde :) Det är klart jag kommer igen. Jag är envis som få och ger inte upp!
Skicka en kommentar