Kär, förväntansfull och en aning nervös!

Gissa vilket som är lyckat?

Kommer ni ihåg känslan av tonårsförälskelse? När man inte kan sluta tänka på en viss person och är uppfylld av alla möjligheter som framtiden kan bjuda på, samtidigt som man är lite nervös över allt som kan gå snett? Så känner jag just nu. Jag är KÄR i min nyinköpta skrivare*! Det blir så fina utskrifter att jag nästan blir yr. Jag ser oändliga möjligheter, men är samtidigt lite rädd för att gå vidare. Det måste liksom bli rätt redan från början. Därför har jag bara provtryckt några enstaka bilder, från tidigare fotografier, och väntar med att använda de större och dyrare papperna tills jag vet exakt hur jag ska göra, vilka bilder jag ska trycka och hur jag ska sälja dem.

När jag först installerade skrivaren var jag dock beredd att kasta ut den genom fönstret. Jag hade kört hela installationen och skulle skriva ut en testsida på ett ganska dyrt arkivbeständigt papper med matt yta, men tyckte när jag tog ut ett blad ur förpackningen att det kändes som vanligt billig kartong. En sida var blank och den andra matt och eftersom jag inte hittade någon instruktion på förpackningen tänkte jag att trycket borde vara på den matta sidan. Det blev inte särskilt bra. Bläcket flöt ut och det blev ränder i färgen. Min slutsats blev att jag valt fel sida och prövade därför att skriva ut en av mina bilder på den blanka sidan. Resultatet ser ni här ovanför till vänster. Det såg ut som om någon hade tuggat i sig målningen och kräkts upp den på papperet! 

Jag hade läst en del om att det kunde vara svårt att få till inställningarna rätt, och blev lycklig när jag förstod att jag inte valt rätt papperskvalitet på datorn. Kanske skulle det bli bättre om jag ändrade? När jag skulle placera ett nytt papper i skrivaren för att pröva igen, insåg jag att det inte bara var inställningen som varit felaktig. Vid den första utskriften hade jag tagit en del av förpackningen, en vanlig kartongbit, och inte ett riktigt papper. Ooops! Jag höll nästan andan när jag skrev ut samma bild en gång till, den här gången med rätt inställning och på rätt papper, men det hade jag inte behövt. Det blev hur bra som helst.

* För att undvika missförstånd vill jag bara göra klart att jag även är kär i min man och har inga planer på att  lämna honom för skrivaren. Vi kan leva tillsammans alla tre ;)