Greta vill inte vara med längre...
Idag ringde jag och tackade nej till en förfrågan om att delta i en utställning i Forsbacka i sommar. Det var min gamla lärare från konstlinjen i Gävle, Jordi Bota, som ringde. Han har de senaste fyra åren haft utställningar i Gysinge och skulle i år byta ställe. Det kändes lite lockande, men jag har helt enkelt inte tid. Jag har nästan inga målningar hemma, eftersom jag har sålt det mesta, och det betyder att jag skulle vara tvungen att ägna all ledig tid åt måleriet för att hinna. Det skulle inte min familj tycka om. De måste gå först ibland. Det kommer fler tillfällen.
2 kommentarer:
Vad klokt av dig att inte frestas att tacka ja! Men det måste ha varit ett väldigt svårt beslut, man går ju alltid med känsla att man måste smida medans järnet är varmt - och man blir ju smickrad av förfrågningar också. Och då är det ju så lätt att det blir alldeles för mycket!
Men precis som du själv skrivit; det kommer ju fler chanser! Det måste vara roligt att vara så efterfrågad!!
Helena: Visst är det kul att bli tillfrågad, men samtidigt är det inte kul att stressa. Jag målar ju för att må bra.
Skicka en kommentar