"Så liten", 2008, akryl på duk, 50x50 cm
Jag tycker om att hitta på historier. Ofta fantiserar jag om människor jag ser på bilder, tavlor eller i verkligheten. Jag undrar vilka de är och hur deras verklighet ser ut. Det fascinerar mig att liv pågår överallt, hela tiden. Varje människas värld är lika verklig som min, och jag är bara delaktig i ett fåtal av dem. Det får mig att känna mig liten, vilket inte behöver vara en negativ känsla. Det betyder att mina problem också blir mindre. Saker jag irriterar mig på är egentligen totalt oviktiga i det stora hela. Det är ganska skönt att tänka så, tycker jag.
Den här bilden är en historia. Jag har plockat pojken från morgontidningen och satt in honom i ett helt nytt sammanhang. Samtidigt som jag målade lyssnade jag på Hansson de Wolf United, en gammal skiva som mina föräldar spelade när jag var liten. Särskilt en textrad fastnade i mitt huvud: "Jag kände mig så liten, rädd och svag", och titeln på tavlan har jag tagit därifrån. Jag tycker dock inte att pojken ser så rädd och svag ut. Snarare ser han lite nöjd ut där han sitter på den alldeles för stora stolen.
SÅLD!
4 kommentarer:
Wow, du har slagit an en nerv Elin. Den vill jag ha! Ansiktet brinner av känsla och din historia kring bilden förstärker mitt habegär. Vad duktig du är och vilka sköna analyser av verkligheten. My heroine!
Johan (schultz)
Jag rodnar av berömmet, men blir såklart glad! Det är så kul att måla och ännu roligare blir det när andra tycker om mina tavlor också. Tack!
Jag tycker han ser förväntansfull ut, och lite lurig. Fin målning! Trevlig helg!
hej mamma jag är på skolan
Skicka en kommentar