Jag måste komma ihåg att fotografera

 

"En del av allt", 2015, akryl på duk, 60x73 cm

Varje gång jag ska lämna iväg målningar till en utställning blir det knappt om tid för fotografering av alla nya verk. Trots att jag vet att jag måste göra det i tid, så blir det ändå alltid något som kommer i vägen. Eftersom jag inte har någon fotostudio brukar jag hålla till utomhus, och då får det inte vara regnväder, snöstorm eller gassande solljus. Eller alldeles för blåsigt. Eller kallt (för då fryser jag om fingrarna). Det är ganska svårt att hitta en perfekt tidpunkt så här på våren, särskilt med tanke på att jag jobbar i Sandviken hela dagarna och egentligen bara har helger att spela på om jag vill få riktigt bra ljus. Det är ett under att jag aldrig lär mig. Några av mina tidigare målningar har jag inga bra bilder på och det grämer mig fortfarande. Det ska inte hända igen.

Fotografering och hemmajobb

Idag har jag en hemmajobbardag eftersom jag ska på kurs med skoljobbet på fredag. Hemmajobb betyder just nu att jag har fotograferat mina nya målningar i min fantastiskt avancerade fotostudio (ute på farstukvisten och gud vad glad jag är att det inte regnar och blåser!!), redigerat och mailat bilder som ska användas till affisch och vernissagekort till galleriet, bestämt att hela utställningen ska heta Balansakt (efter en av tavlorna som ingår) och skrivit det här blogginlägget. Nu tror jag bestämt det är dags för förmiddagskaffe, innan jag tar itu med dagens målning.  

Känsla för komposition och berättelser

Elevernas fotografier från Auschwitz

Innan vi åkte iväg med klassen på skolresan till Polen och Auschwitz, diskuterade vi hur vi skulle jobba vidare med resan när vi kom hem. Tjejerna i klassen nappade på att ha en fotoutställning på biblioteket och nu håller vi på för fullt med att välja ut, redigera och rama in de färdiga bilderna. Det blir så bra. Jag är imponerad av kompositionen och berättelsen i många av bilderna, något fotograferna själva inte alltid är medvetna om. De har bara rätt känsla.

Av naturliga skäl blir det en ganska tung utställning, eftersom bilderna påminner om de hemskheter som pågick i lägren, men samtidigt så har de tjejerna lyckats få med några små ljusglimtar i form av stenar och blommor som lämnats på minnesplatserna, blommande gräsmatta mellan husen och ljus som strömmar in genom fönster och portar. Och bäst av allt är att de har bestämt att om någon vill köpa ett fotografi ska pengarna skänkas till Amnesty eller Unicef. Jag tror jag måste köpa ett...

Porträttfotografering

Dagens uppgift på bildpedagogikkursen var att ta porträtt. Vi blev indelade i grupper och blev tillsagda att inte bara avbilda varandra utan också försöka berätta en historia med våra bilder. Ett porträtt av var och en skulle sedan visas i helklass där vi också skulle berätta hur vi tänkt. Bilden här ovanför är en variant av den bilden vi valde på mig. Jag är inte riktigt säker på vad den berättar...

Inspirerande om fotoredigering

Jag hittade den här videon på Mitt bildrum och kunde inte låta bli att dela den här också. Jag har aldrig hört talas om Erik Johansson tidigare, men inspireras och fascineras av hans bilder. Underbart.

En annan anledning till att jag delar den just idag, är för att jag inte har något annat att visa. Jag har varit på shoppingresa till en närbelägen stad med Mira, hennes kusin Ebba och min svägerska Lotta. Vi har haft en riktigt trevlig dag, även om jag bara lyckades köpa strumpor, ett par bikinitrosor och ett svart linne till mig själv.

I found a link to this video and had to share it here. I am so inspired by Erik Johansson´s pictures.

Inköp av prylar till fotografering

Konsttryck "Att leva med sin känslighet" 

Idag tar jag tjejerna med till Ikea för att köpa en ram och några småsaker som kan behövas när jag ska fotografera mina större tryck och lägga ut dem i signeratbutiken. Det har varit på gång länge, men det känns lite lättare nu när jag byggt min flyttbara fotovägg. Dessutom är Ikea höjden av lycka för småtjejerna så jag slår två flugor i en smäll.

I am taking the girls to Ikea to buy a frame that I can use when I take photos of my large art prints. 

Ta bättre bilder med lite återbruk

Första dagen på nya jobbet för Peter och jag har haft huset fullt av barn, men jag har lyckats stjäla till mig några minuter för att fixa ett projekt som jag var ivrig att pröva. Jag har länge letat efter ett bra sätt att fotografera mina konsttryck när jag ska lägga ut dem i webshopen på Signerat.se, men hittills har jag inte lyckats särskilt bra. Jag har jagat ljus både inomhus och ute och försökt med olika bakgrunder, men det har varit ganska krångligt. Igår kväll kom jag på att jag kan bygga en hylla till mitt staffli som jag lätt kan flytta ut när jag behöver ta en bild. Hela bygget gjordes av saker jag hade hemma och det blev faktiskt riktigt bra. 

Först målade jag en gammal träskiva som jag hade i målarrummet i min favoritfärg, ljust blågrå. Färgen är egentligen en golvfärg som blev över när jag målade lekstugegolvet. 

Sedan plockade jag fram min lilla låda med gamla skruvar och annat smått.

I källaren hittade jag några gamla vinkeljärn (som jag hoppas att Peter inte ska ha till något...)

Ett trärent hyllplan i precis rätt storlek fanns det också, och jag målade det med lite överbliven vit färg som jag brukar måla lister med. Sedan skruvade jag fast vinkeljärnen i skivan, lade hyllplanet ovanpå och skruvade fast det också. Klart. 

Sedan var det bara att ställa ut staffliet på altanen, plocka ut konsttryck och lite annat plock och börja fotografera. 

Jag är så nöjd. Både med bilderna och återbruket.

* * *

I figured out a better way to take photos of my art prints. First I painted a board in my favourite colour, light blue/grey, then I built a shelf and put it on the board. The board fits perfectly on my easel and I can easily carry it outside to get some more light. I am so happy with how the pictures turned out, and the fact that I did it with things I had at home.

Leker med bilder igen

Vi har en pelargon på altanen som är nästan neonrosa på sina ställen. Bilden här ovanför gör den inte riktigt rättvisa, färgen är skarpare i verkligheten, men jag tyckte ändå att det blev ett fint foto med regndroppar och allt. Sedan kunde jag inte låta bli att leka lite med bildredigeringsprogrammet PicMonkey igen...

Vad sägs om en lite dovare nyans med mörka kanter?

Eller en sepiafärgad skönhet?

Kanske svartvit är att föredra? Den här skulle jag nästan kunna tänka mig att ha på väggen.

Eller kanske den här romantiska varianten i dimrosa och dovt lila? Möjligheterna är oändliga...

* * *

I took a photo of a flower in my garden. It is almost neon pink but it doesn´t really show in the photo. I couldn´t resist trying some new versions of the flower using PicMonkey. 

Jag och jag, eller?

Jag som jag är... Foto: Mira Folkesson

Letade efter en bild på mig själv till morgonens inlägg och hittade den här bilden från torsdagens konstutflykt. Jag skulle bara beskära den och leka lite med färgerna i PicMonkey, när jag upptäckte retuscheringsfunktionerna och jag kunde inte låta bli att prova. Vad läskigt! Med några enkla knapptryck blev jag av med skrattrynkorna, fick lite mörkare ögonfransar, vitare ögon och tänder samt lite rosigare kinder. Det lustiga är att jag gillar mig själv mer med rynkor än utan - fast det mörka under ögonen skulle jag gärna bli av med :)

... och jag som jag inte är.

Leka med fotografier

I brist på tid för måleri så kan man ju leka lite med bilder på datorn istället. Mira har pratat om sidan Picmonkey som hon tycker är bra. Jag var tvungen att prova lite så här på morgonen, och den verkar väldigt roligt - och enkel.

Idag ska jag vara mamma på heltid. Det är första dagen på sommarlovet och vi ska göra något så roligt som att städa och tvätta. Ingen kreativitet idag alltså. Fast det dyker nog upp någon idé när allt är färdigstädat om jag känner mig själv rätt...

* * *

I have tried editing my photos with Picmonkey. It was fun and easy and I will probably do it again.

Today is the first day of the summer holiday and we have to do some cleaning and washing. No time for creativity.

Att fotografera en inramad tavla

Inramad tavla på väggen

Det är inte helt lätt att fotografera en tavla som är bakom glas. Det blänker och allt reflekteras. Här lyckades jag i alla fall ganska bra. Jag hittade precis rätt position så att varken jag själv eller fönstret som finns till vänster i rummet syns i glaset... eller i alla fall nästan. Den som är uppmärksam ser att jag inte riktigt kom undan - min vänstra arm i rödvitrandig tröja syns i det nedre högra hörnet.

Den här målningen (som naturligtvis också ska med till Tallbo) hänger just nu ovanför teven där det satt en ledig spik. Igår kväll när mannen tittade på fotboll, tittade jag på tavlan. Den passar riktigt bra där. Färgerna stämmer väldigt bra överens med tapeten, mer än vad som syns på fotografiet. Kommer den hem igen efter utställningen så vet jag var den ska hänga.

Titeln till målningen har jag tagit från min favoritförfattare Torgny Lindgrens bok Minnen. Det är en mening som jag fastnade för av någon anledning. "Man måste lära sig leva med sin känslighet". Underlaget till målningen är ett collage av gamla dagboksblad och kaktusarna har taggar av broderigarn. Det kändes passande på något sätt.

Idag ska jag måla vidare, bokföra lite och försöka undvika datorn. Den lockar alldeles för mycket ibland.

* * *

It´s not easy to take a good picture of a painting behind glass. You can see my left arm in the lower right corner... 

En långsam process

Provprints på skrivarpapper...

Det går sakta med inramningen av mina fem mindre målningar. Först ska de ligga i press en stund för att bli riktigt platta. (Underlaget är passepartoutkartong och den slår sig lite när man målar på den.) Sedan ska bilden fästas  på en större passepartoutkartong som passar i ramen, men innan den hamnar bakom glas ska den fotograferas och bilderna ska redigeras i datorn för att det ska gå att skriva ut dem som tryck. Ibland går det jättelätt och ibland är det stört omöjligt att få till rätt färg. Igår var en sådan omöjlig dag. Jag gjorde en mängd provtryck och allt blev konstigt. Hade jag haft en bättre bildskärm och lite större kunskaper i fotoredigering hade det antagligen gått lite snabbare, men i brist på det får jag prova mig fram. Jag blev ganska nöjd till slut i alla fall, och idag ska den få hamna bakom glas. Sedan är det bara att börja med nästa...

* * *

It takes a lot of time to frame all my paintings. Before I put them behind glass I have to take a photo and edit the picture in Photoshop to make the colours look right. Sometimes it is easy and sometimes it just doesn´t work. Yesterday I made a lot of prints and they were all wrong. Finally I got a print I could accept and today I can frame the painting and start with the next one... 

Veckans tema: Samlingar

Tre olika sorters små skålar...

... kaffekoppar, assietter och mattallrikar...

... av engelskt porslin.

Igår trodde jag att jag hade visat upp alla mina samlingar. Jag undrade hur jag skulle fylla ut de två sista dagarna på det här temat. Sedan insåg jag att jag missat min viktigaste samling. Egentligen den enda som jag fortfarande samlar aktivt på: Mitt engelska porslin.

Det är en ganska brokig samling. Jag bryr mig inte ett dugg om värde, eller ens om det är från England - bara det ser ut så. De enda kraven jag har är att de ska vara röda eller blå och inte vara fulla av sprickor. Oftast hittar jag bruna och gröna men de får inte följa med hem.

Det hela började med några små efterrättsskålar (de längst fram på översta bilden) som jag ärvde efter min farmor (igen!) och sedan har jag fyllt på med fynd från olika loppisar. Målet är att ha en hel servis att duka med, gärna i olika mönster. Jag har bara fyra mattallrikar och assietter än så länge så det lär ta ett tag. Efterrättsskålar har jag dock fullt, och ganska många kaffekoppar, men några av dem är kantstötta. Förhoppningsvis kan jag utöka samlingen på sommarens obligatoriska loppisrundor.

* * *
I almost forgot my most important collection: My english china. I don´t really care if it is from England, as long as I like it. My favourite colours are red and blue. 

Distans och författarprat

Idag har jag målat... 

... och försökt fotografera mig själv utan att kameran syns. 

Nu ger jag upp måleriet för idag. Istället ska jag sätta mig med en kopp kaffe och snegla på målningen jag håller på med nu för att se vad som behöver göras. Ibland behöver man lite distans till det man gör. Dessutom är det finväder och jag vill få lite sol på näsan.

Ikväll ska jag åka till Österfärnebo för avslutning av konstveckan på biblioteket och lyssna på Karin Berglund som pratar om sin senaste trädgårdsbok. Jag undrar om hon säljer den där? Den heter Samtal i trädgården och handlar om olika kulturpersonligheters syn på sin trädgård. Det låter som något för mig.

* * *

I am going to stop painting for today and have a cup of coffee outside in the sun. This evening I am going to Österfärnebo to listen to Karin Berglund talking about her last book. 

Veckans tema: Samlingar

Gamla vackra böcker på hög...

... i blå toner...

... med vackra mönster på framsidan...

... och snirkliga gulddekorationer...

...  och har man tur så har den tidigare ägaren skrivit något inuti.

Dagens samling är nog min största. Det är verkligen en riktigt samling, en som jag medvetet har jobbat för att få ihop. Varje sommar flera år i rad har jag jagat gamla böcker på loppisar tills jag var tvungen att sluta på grund av att bokhyllorna svämmar över. Jag har inte slutat köpa böcker (är du galen?) men jag jagar inte gamla exemplar längre, i alla fall inte aktivt. Hittar jag någon fantastisk bok så köper jag den såklart. Jag kan nog klämma in en till bokhylla någonstans.

När jag samlade som värst, hade jag vissa regler för vilka böcker som fick följa med hem. Det räckte inte med att de var vackra. Det måste också vara en bok som jag skulle kunna tänka mig att läsa, eller som jag redan läst och tyckt om. De fick inte vara för dyra heller. Jag har aldrig brytt mig om värdet på böckerna, och har ingen aning om vad de olika bindningarna heter, men jag tycker om  de mjuka skinnbaksidorna och ju mer guld desto bättre (det gäller för övrigt bara i böckernas värld). Ett plus var det om den tidigare ägaren hade skrivit något inuti boken, eller kanske lämnat ett bokmärke. Jag tycker om att tänka på böckernas tidigare historia.

Jag har inte läst hälften av mina fyndade böcker, men det kommer. Jag tar någon då och då, när jag får lust, men jag behöver heller inte läsa dem för att njuta av dem. Det räcker att bläddra i dem ibland för att jag ska bli glad.

Veckans tema: Samlingar

En av hyllorna i köket...

... och den andra.

En sak kan jag inte få för mycket av, och det är fina plåtburkar så det blir dagens samling. Helst ska burkarna vara gamla, men nya går bra också. I köket har jag den största samlingen, men det finns plåtburkar lite varstans i huset. De är ju så bra att förvara saker i.

På den övre bilden är farmors kakburk till vänster. Jag förvarar bakingredienser i den, som t ex mandel och nötter, kokosflingor och gelatinblad. Längst till vänster är farmors bror Nisses kaffeburk men eftersom den är lite för liten för ett kaffepaket är det där vi lägger alla småmynt när vi tömmer fickorna. De två burkarna längst fram är nya och innehåller te. Längst bak är en loppisfyndad kaffeburk som faktiskt innehåller kaffe. Tyvärr har porslinsknoppen som satt på locket ramlat av och det har aldrig blivit av att jag limmade dit den igen. Nu vet jag inte var den har tagit vägen.

Alla burkarna på bilden längst ner kommer från farmors kök. De innehåller batterier och glödlampor som ska till återvinningen. Två av burkarna är dessutom fullproppade med kvitton, precis sådär som man inte ska göra. (Det är alltså privata kvitton - inte företagets!)

Att jag älskar färgerna och mönstren på mina burkar kan ibland märkas i mina målningar. Jag använder ofta mycket färg, men i ganska dämpade toner så att det inte blir stickigt, och ganska ofta dyker det upp en blomslinga som skulle kunna platsa på kökshyllan...

...och på tal om det så är det bäst att jag släpper tangentbordet och ställer mig framför staffliet om jag ska få något gjort.

En fotoutmaning som veckans tema

En liten dalahästsamling

Jag har en hektisk vecka framför mig med aktiviteter varje kväll och hinner inte med någon måleri- eller teckningsutmaning. Men jag har ändå lust att göra någonting som veckans tema och igår kväll kom jag på det. För en tid sedan fick jag frågan om jag samlar på något. Nej, tänkte jag, inte nu längre... men sedan insåg jag att jag visst har flera minisamlingar lite här och var i huset. Säkert tillräckligt många för att fylla en hel veckas inlägg. Veckans tema blir därför en fotoutmaning med namnet Samlingar. (Och som vanligt är det fritt fram att haka på.)

Min dalahästssamling är inte stor, men däremot väldigt älskad. Jag har tre stycken i olika storlek och färg. Mittenhästen, den vita, kommer från min barndom. Den var inte särskilt högt skattad då, utan hängde med i leksakslådor eller andra pryllådor och det var inte förrän jag flyttade in i det här huset som jag insåg att den är riktigt fin. Den minsta svarta hästen vet jag inte var den kommer ifrån. Den har bara dykt upp på något  konstigt sätt. Antagligen från farmors gamla saker, eller möjligen från Peters familj. Den största röda hästen köpte jag på en loppis i Örnsköldsvik för några somrar sedan. Den är ganska skamfilad men det gör ingenting. Jag älskar den ljusröda färgen och den passar så bra ihop med de övriga.

Jag tror inte att jag kommer att utöka min samling dalahästar. Den är perfekt som den är. Fast det förstås... det går ju alltid att påbörja en ny samling någon annanstans i huset...

Att fotografera konst

"Det du inte ser", akrylmålning på duk, 81x81 cm

Tidigare har jag gjort misstaget att sälja målningar utan att ha ett ordentligt foto av dem. Det gör jag inte om, särskilt inte nu när jag vill kunna göra konsttryck av dem, men det är svårt att få till fotografierna alldeles rätt. Jag har en bra kamera, men brister i kunskap och övrig utrustning. Vad gör man då? Jo, man provar sig fram, och det är något som jag är expert på. 

Efter att ha läst på och gjort otaliga försök och misslyckanden har jag kommit fram till att det bästa sättet att fotografera mina akrylmålningar är att göra det utomhus. Det ska vara ganska klart väder, men inte direkt solljus. Jag har satt en liten spik på väggen bredvid ytterdörren där jag kan hänga upp tavlorna. Eftersom jag inte äger något stativ (hur dum får man bli?) så använder jag en trädgårdsstol som stöd, vilket innebär att jag får en väldigt lustig ställning när jag ska ta bilden. Det gäller att se till att kusten är klar och att det inte kommer någon som ser vad jag håller på med. Tur att man bor på landet! För att få riktigt skarpa bilder har jag läst att man, förutom att använda stativ, även bör använda en fjärrutlösare (heter det så?) för att inte skaka kameran när man trycker av. Så långt har jag inte kommit än. Kanske bör köpa ett stativ först.

Det enda jag behöver göra sedan är beskära bilderna i Photoshop. Ska jag visa bilderna på nätet så förminskar jag dem och ändrar färgerna något, för åtminstone på min dator ser färgerna rätt dassiga ut på skärmen. Jag vet att det varierar mellan olika skärmar, men de vi har här hemma är ganska lika och jag antar att de inte är unika på något sätt. Att korrigera färgerna tycker jag dock är svårt. Ibland blir det bra och ibland mindre bra. Det behöver jag träna på.

En annan sak jag skulle vilja bli bättre på, och hitta lösningar för, är att fotografera miljöbilder. Det är svårt att få ett grepp om hur stor en målning är om man bara läser måtten. Genom att visa miljöbilder är det lättare att se hur en tavla passar in i ett hem. Samma sak gäller konsttrycken. Som det är nu springer jag omkring och försöker hitta det bästa ljuset och bakgrunden, men det blir aldrig riktigt bra. Det är ett problem jag måste hitta en lösning på... bara jag får tid. 

Vårtecken

Greta i vårgrönskan

Jag ligger på soffan och läser medan alla andra är ute i det fantastiska vårvädret. Trots att jag är febrig kunde jag inte motstå lusten att smita ut med kameran en stund för att ta en bild av Greta i vårgrönskan. Lite kreativ måste man ju få vara...

Leker med Photoshop...

Jag behöver en ny bild på mig själv, och eftersom det alltid är jag som håller i kameran är det ett problem. Igår övertalade jag min äldsta dotter att ta några bilder av mig. Det gick sådär. På de flesta blundade jag eller såg allmänt knepig ut. Några var dock helt okej, om det inte vore för den fula bakgrunden. Så vad gör man då? Tar reda på hur man ändrar bakgrund såklart. Det var inte alls svårt, fast jag måste bli lite bättre på att klippa ut figurer. Mitt hår ser lite knaggligt ut.