Måla på flera dukar samtidigt - steg 3

Jag testar mig fram med linjer och prickar.

Ja, vad ska man säga... Redan vid tredje tillfället så spårade min idé om att måla på sex dukar samtidigt ur. Min intention var att växla snabbt mellan de sex olika dukarna för att inte riskera att fastna vid en. Det gick inte så bra. Och kanske är det inte heller något att sträva efter när jag tänker efter? I alla fall inte på det sätt jag planerat från början. Just nu har två av sex målningar fått ett till lager färg, och de övriga har bara fått några fler skissartade streck.

Jag började lite löst och ledigt på en av de skissade målningarna och använde en grov pensel för att fylla i färgfält och inte bry mig om detaljer. Från början kände jag mig nöjd med de grova penseldragen på figurer och bakgrund. Kanske borde jag då ha gått vidare till nästa målning och gjort samma sak, men i stället började jag fundera över hur de två figurerna skulle kunna ha kontakt med varandra.

Med inspiration från mina tidigare husmålningar drog jag några streck mellan figurerna och började fylla i färg runt omkring. Det kändes som en bra idé från början men det var något som inte stämde och jag målade om och över flera gånger tills jag var ganska nöjd.

Nya linjer binder ihop figurerna.

Då gick jag vidare och målade in linjer på alla de övriga skisserna. Men jag kunde inte riktigt släppa den första målningen ändå. Linjerna mellan figurerna behövde något mer så jag målade dit några små prickar i olika färger och helt plötsligt föll allt på plats. Så skulle det vara. Och då menar jag inte att målningen är klar, det finns fortfarande många detaljer att putsa på, men själva grunden är färdig.

Linjerna har målats över och prickarna tar över.

Nästa målning gick mycket snabbare att göra. Linjerna mellan figurerna försvann helt och ersattes av prickar, och jag skulle gissa att jag kommer att fortsätta på samma sätt med de övriga fyra. Jag har inte alls tröttnat på motivet och känner stor lust att måla vidare.

Min måleriprocess handlar väldigt mycket om känsla. Vad känns rätt och vad är det som skaver? Det är sällan jag planerar detaljer i förväg och de gånger jag gör det brukar de förändras ändå under måleriets gång. Så det är egentligen inte så konstigt att jag fastnade lite extra vid den första målningen. Jag var ju tvungen att prova mig fram och känna efter vad jag ville säga. Sedan kunde jag lämna och gå vidare med de övriga.

Det ska bli spännande att se var alla sex målningarna tar vägen innan de är helt färdiga.

Veckans bild 3

Veckans bild 3 och min skrivbok har samma färger

Jag fortsätter med mina veckobilder (fast jag skulle hellre kalla dem något annat... funderar över ett roligare namn) och den här veckan verkar jag ha blivit färginspirerad av min skrivbok. Det upptäckte jag inte förrän jag skulle fotografera bilden och såg boken på mitt skrivbord.

Den här utmaningen är fortfarande bara lustfylld. Jag leker med färgerna och känner ingen som helst press att prestera, trots att jag har Gästrik konst som jag bör måla till. Kanske är det för att jag målar på papper? Det är lite lättare att kasta bort och börja om då. Fast jag kastar inte bort, jag gillar dem. Så pass mycket att de nog får vara med på utställningen de också.

Veckans bild 3, 21x30 cm, akryl på papper, Elin Folkesson

En bild varje vecka

Inspirerad av Katja som har bloggen Nordljus har jag funderat på att göra en liten målning på papper varje vecka under hela året. En målning utan krav, där jag kan leka, testa och experimentera utan att känna press på att det ska bli ett färdigt resultat som ska visas upp för andra. Som en övning i att vara lite friare. Den första bilden gjorde jag idag, och det var så roligt att jag lade ner alldeles för mycket tid på den, men det gör inget. Jag kan göra precis vad jag vill. Det ju det som är meningen.

Några små regler har jag dock satt upp för mig själv:

- underlag ska vara vanligt akvarellpapper i storleken 20x30 cm
- måla helt ur fantasin och inte lägga så stor vikt vid att få alla proportioner rätt
- göra färdigt bilden vid ett tillfälle
- inte grubbla - bara göra

Just nu känns det här jätteroligt och jag ser redan fram emot nästa vecka när jag får göra nästa målning. För mig är ramar och utmaningar väldigt inspirerande, men samtidigt vet jag att min lust kan förändras väldigt snabbt och därför tänker jag ge mig själv friheten att följa den här utmaningen så länge jag vill. Orkar jag hela året så är det bra, men två veckor är okej det också. Det kanske dyker upp något annat om känns mycket mer inspirerande.

Veckans bild 1, akryl på papper, 21x30 cm, Elin Folkesson

Det är något särskilt med får

"I stillhet", 2015, akryl på duk, 70x70 cm

Har du också börjat måla får? Det var en av kommentarerna jag fick när jag visade den här målningen på utställningen i påskas. En besökare tyckte sig ha sett en trend bland årets påskutställare. Jag vet inte om det var ovanligt många får med i år, men jag vet i alla fall att jag har målat får långt tidigare, precis som många andra. Det är något särskilt med får. De går inte att motstå. Just de här är våra grannars som fastnade på en instagrambild jag tog under en promenad. Färgerna har jag dock satt ihop alldeles själv. Orange, lila och mintgrönt är en av mina favoritkombinationer för tillfället.

Min konst - eller din?

"Jag har stjärnor på min klänning", 2015, akryl på duk, 50x50 cm, SÅLD

Det här är en mina målningar som nyss flyttat till ett annat hem. Det känns alltid lika roligt att någon väljer att köpa min konst, men samtidigt så är det en underlig känsla att något jag gjort hänger på väggen hemma hos människor jag inte känner.

Om man räknar ihop alla konsttryck och originalmålningar jag sålt genom åren så blir det väldigt många olika hem. Jag undrar hur de har det? Om de sitter på väggen, eller om de har blivit undanstoppade i ett förråd? Om de hittade sin rätta plats eller om de aldrig riktigt passade in?

Många av mina köpare har jag träffat åtminstone en gång, men inte alla, och några få har skickat bilder för att visa hur tavlan hänger på deras vägg, men de allra flesta har jag ingen aning om vilka de är eller hur de bor. Och ändå har de något av mig hemma. Något jag har lagt ner väldigt mycket tid och tanke på för att det ska bli alldeles rätt. För mig. Jag undrar om det blev rätt även för dem?

Påfyllning i målarlådan

Jag målar många lager färg på mina tavlor och det behövs ständigt påfyllnad i målarlådan. Min senaste kärlek är metallicfärger. Jag har haft silver och guld sedan tidigare men knappt använt dem. I senaste beställningen klickade jag hem en roströd kopparfärg som jag föll direkt för. Nu ska jag bara experimentera lite med hur de kan användas. Det gäller att vara lite försiktig, det kan lätt bli en aning för mycket, men det skulle inte förvåna mig om det dyker upp några guldiga eller kopparfärgade detaljer i mina målningar framöver.

Tre stora istället för tio små?

Tavlor på rad i ateljén

Idag fick jag lite oväntad tid för tankar och måleri. Jag är hemma från jobbet eftersom jag är sjuk, men orkar inte bara ligga i sängen. I stället sitter jag i ateljén, petar lite med färg här och var, funderar över titlar på de målningar som är färdiga, och letar inspiration till nya verk. I går pratade jag med galleriet där jag ska ställa ut i påsk. De vill gärna ha tio mindre målningar. Jag har tre stora, varav en är den största jag någonsin gjort - 120x145 cm - men jag är inte särskilt stressad. De tre som är färdiga känns bra, och jag har flera mindre målningar påbörjade och en idé om hur jag ska jobba vidare med dem, så det löser sig nog. Det brukar göra det.

Söndagens målardag

Tar en kopp kaffe och funderar över om den är färdig...

Detalj av senaste målningen

Jag följde mitt schema i helgen. Visserligen kom jag upp i ateljén något senare än planerat, men jag var där lite längre än till tolv så det gick på ett ut. Det gick trögt i början. Jag hade en påbörjad målning som jag inte visste hur jag skulle gå vidare med. Efter en titt i inspirationsmappen på datorn, och lite rivande i gamla tidningar så kom jag på hur jag skulle göra. Nu står den på skrivbordet så jag kan titta på den ibland och fundera över om den är färdig eller om det ska på fler lager. Just nu är jag i alla fall nöjd.

Allt vi bär med oss

Utan titel än så länge, 2014, akryl på duk, 60x73 cm

På mitt nya arbete på Litteraturhuset i Sandviken pratas det mycket om ryggsäckar som metafor för vad vi bär med oss i livet. Det är lite lustigt, eftersom just det är ett tema som har återkommit i mitt måleri under en lång tid. Ja, inte ryggsäckar då, utan allt vi bär med oss. Jag grubblar ofta på hur mycket som kan finnas inom en människa utan att synas på utsidan.

Min senaste målning är ett typiskt exempel på detta. I alla fall som jag ser den. Den föreställer en stillsam dam med ben och armar i kors och nedfälld blick. Hon har en enkel enfärgad klänning, men bakom henne brer en mönstrad tapet med färgglada blad ut sig. Tittar man lite närmare så ser man att bladrankorna i själva verket kommer från henne själv. Det enfärgade klänningsmönstret blommar ut på väggen och tar större plats än hon själv gör. Som en symbol för att det som finns inuti inte alltid syns på utsidan.  

Eller ser du något annat? 

Tid för eftertanke och uppdatering

Det är en lugn söndag idag. Jag har haft tid för en långsam joggingtur i solskenet och funderingar över den sedvanliga nyårskavalkaden här på bloggen. Det är bra att se tillbaka och upptäcka allt man faktiskt gjort. Utan bild- och textbevis känns det ofta som om ingenting har hänt. I alla fall för mig.

Tillbakablicken fick mig också att inse att jag inte har uppdaterat varken Facebook eller sidan med målningar till salu på väldigt länge. Dags för en skärpning. Idag har i alla fall de här fyra små målningarna lagts in på båda ställena. Jag tar lite i taget.

Varför det är roligare att måla med akryl

Två övermålade gamla målningar

När jag gick en konstutbildning för många år sedan målade jag bara med oljefärger. Akryl var inget alternativ då. När jag sedan återupptog mitt måleri hade jag småbarn i huset, och  de gick inte så bra ihop med lukten av lösningsmedel och långsamtorkande färglager. Jag bytte till akryl tillfälligt. Trodde jag då. Idag är jag mer än nöjd med mina akrylfärger och har svårt att se att jag skulle gå tillbaka till oljan. Men man ska aldrig säga aldrig.

Några av akrylens fördelar:
- Det går att måla hur många lager som helst. Och man behöver inte oroa sig för att de ska spricka, eller att man ska dö innan de hinner torka. Igår hittade jag två gamla målningar som jag inte ville spara och målade över motiven med det som var kvar på paletten. Nu är de redo för nya motiv.

- Det luktar inte och penslarna kan tvättas i vatten. Visserligen tycker jag att oljefärg och terpentin luktar gott, men det är inte så hälsosamt.

- Det går att korta av torktiden ännu mer med en hårtork. Bra när man är lite extra ivrig.

- Det går att leka med färgen genom att spreja med vatten direkt på duken. Färgerna flyter ihop och de blir fina rinningar. Oavsett hur många lager färg det är under. Med olja så ska man måla fett på magert, vilket betyder att det inte går att späda färgen med mycket terpentin och låta den rinna om man tidigare målat med ren outspädd färg. (Det var länge sedan jag målade med olja så det där kanske har utvecklats..?)

- Allra bäst tycker jag ändå att det är att man hålla på med en målning tills den är färdig, utan att behöva vänta på att det senaste lagret ska torka. Jag har provat att måla flera tavlor samtidigt, men det fungerar inte bra för mig. Jag tröttnar lätt då och tappar lusten att måla färdigt någon överhuvudtaget.

Hitta balansen

"Balansakt 1-4", 2013, akryl och collage på duk, 16x22 cm

Fyra nya små tavlor har det blivit på sistone. Det får bli de sista inför utställningen på Galleri K. Motivet är ganska passande för mig just nu. Balansakt. Jag jobbar på att hitta den där balansen som jag upplever att jag hade förra terminen. Det är så mycket nu bara. Jag kommer hem från skolan med huvudet fullt av elever och planeringar, för att snabbt kastas in i familjelivet och barnens funderingar över sin dag, och så ska jag försöka klämma in lite måleri och studier någonstans också. Det går inte riktigt ihop. Men det är kul! Alltihop. Jag vill inte vara utan varken studier, måleri eller skoljobb. Jag måste bara lära mig att hitta balansen. Det ska nog gå.

Helgjobb

Utan titel än så länge, 2013, 40x40, akryl och collage på duk

Klockan börjar närma sig fem på lördagseftermiddagen och jag behöver ta en paus i måleriet för att förbereda middagen. Målningen här ovanför har jag brottats med både igår och idag, men nu kanske den är färdig? Det sista jag gjorde var att måla dit det ljusa trädet, och det gjorde mig lite nöjd. Tror jag. Det är svårt att måla när jag är lite stressad. Allt blir fel när det måste bli bra. Men det är inte så mycket att göra åt det, bara att jobba sig igenom. I morgon tar jag nya tag.

Favoritfärger i ny webbutik

Förra sommaren köpte jag mina första flaskor med Goldens flytande akrylfärg. Jag hade hört talas om färgerna på e-kursen Bloom True med Flora Bowley och de andra deltagarna på kursen tyckte att de var överlägsna alla andra märken. Från början måste jag säga att jag  var lite tveksam. Jag tyckte inte riktigt att de passade mitt sätt att måla. De var så väldigt starka i färgerna och kunde lätt ta över en hel målning. Kanske berodde det på att jag valt ganska starka färger på de små flaskor jag köpt, men mest av allt handlade det nog om ovana.

Idag vill jag inte vara utan Goldenfärgerna (Då menar jag den flytande sorten. Jag har provat de tjockare färgerna också, men de skiljer sig inte särskilt från mina andra färger.) och det som jag från början tyckte var ett problem är nu en fördel. En liten droppe färg kan färga in en stor yta på en målning, men samtidigt är den så transparent att den underliggande målningen syns tydligt. Det är väldigt användbart. Och kul!

Mitt tidigare problem med att få tag på flaskorna (Jag har skrivit om mina inköpsresor här och här.) verkar nu ha försvunnit. Jag har hittat en ny webshop som har hela sortimentet av flytande färger i alla storlekar. Jag gjorde en provbeställning av mina favoritfärger och det gick väldigt smidigt. Nu längtar jag bara efter lite målartid så jag kan prova dem också.

I tankefasen

Utan titel än så länge, 2013, akryl på duk, ca 88x110 cm

Nu är jag nog färdig med den här målningen. Tror jag. Den ska få stå till sig lite, och min vana trogen ska jag kila förbi och kika på den emellanåt. Den är fortfarande inte uppspänd på kilram utan sitter på en stor skiva, men innan jag beställer hem kilramsdelar i rätt mått vill jag vara helt säker på att den är klar. Det kan ta några dagar.

Kreativt flow

Färg på paletten

Färger och penslar huller om buller

Mitt stökiga målarrum med småtjejernas måleri på golvet

Detalj från målningen

Utan titel än så länge, 2013, akryl och collage på duk, 

Plötsligt händer det. Allt känns helt perfekt, och jag dansar mellan staffli och färger, backar, tittar och lägger på några lager till. Ingenting kan störa (inte ens småtjejerna som också vill måla på ett långt papper på golvet...) och jag fortsätter tills jag känner mig nöjd.

I början av en målning känns det ofta lite jobbigt och tungt. Jag drar mig lite för att börja för att jag inte riktigt är klar med vad jag vill säga, eller hur jag ska få fram det jag vill uttrycka. Men sedan när jag ändå sätter igång, så brukar det släppa efter ett tag, och jag hittar den där totala koncentrationen och lyckan. Flow som det brukar kallas. Då är det underbart att måla.

Ibland händer det att jag vaknar upp dagen efter ett sådant här lyckomåleri och inser att mitt skapade mästerverk bara är skräp. Då är det bara att börja om, eller ändra den detalj som blivit fel. Idag känner jag mig fortfarande riktigt nöjd med gårdagens målning. Den får nog vara kvar som den är.

Att välja rätt

"En lustiger dans", 2012, akryl på duk, 60x73 cm, Elin Folkesson

Idag smäller det. Invigningen av Gästrik Konst sker på Konsthallen i Sandviken, där ett verk från alla deltagande konstnärer hänger. Invigningstalare i år är Carolina Thorell, en lokal författare som jag gärna skulle ha lyssnat på, men jag kommer att befinna mig på Strandbaden och invänta de besökare som droppar in under dagen. Det brukar vara ganska många som struntar i talet och åker direkt ut till konstnärerna.

Att alla konstnärer skulle välja ut ett verk var för en gemensam utställning på Konsthallen, är en nyhet i år. I brevet vi fick från de ansvariga stod att det inte behövde vara den bild vi har i katalogen, men att vi skulle välja väl. I gårdagens Arbetarblad skrev Kristian Ekengren att han tyckte att många valt fel. Han nämnde inga namn, men menade att en illa vald tavla där, kunde göra att intresset för den konstnären minskade. Jag håller med honom, till viss del.

Jag valde bilden här ovanför. En lustiger dans. Länge och väl grubblade jag (min vana trogen) över om det var rätt val. Först tänkte jag att jag skulle ta den jag tyckte mest om, av precis den anledning Ekengren påpekar, men sedan blev jag egoistisk. Jag ville att utställningen på Strandbaden skulle bli så bra som möjligt, och då måste jag välja att lämna ifrån mig den tavla som passar minst in tillsammans med de andra. Naturligtvis tycker jag att den jag lämnade in är bra också, men den är inte min bästa. Dessutom är det ett sådant myller på Konsthallen (73 verk!) att vilken tavla som helst riskerar att försvinna i mängden. Vi får se om jag valde rätt. Kommer det några besökare?

* * * 

Today is the opening of my exhibition. 

Besatt av struktur

I mina ögon finns det nästan bara fördelar med akrylfärg. Den torkar snabbt och man kan lägga många lager på varandra. Man behöver inte tänka på någon särskild teknik för att det ska bli hållbart som man måste med oljefärg, och dessutom så luktar det inget. Vissa säger att det är mer lyster i oljefärgen, och det kanske stämmer, men jag kan inte se skillnad på en oljemålning eller en akrylmålning. Det finns så många medier och fernissor som kan förändra både glans och struktur på akrylfärgen.

Sådana medier innebär också att man kan trolla bort den enda nackdelen som jag upplever med akrylfärg. Den är väldigt platt. Även om jag lägger på väldigt tjockt med färg så plattas penseldragen ut på något sätt och resultatet blir en slät yta. På sista tiden har jag prövat att använda ett tjockare gel medium som gör att penseldragen syns tydligare. Dessutom har jag använt en hel del collage i bakgrunden för att bygga upp mer struktur. Det blir roligare så tycker jag.

* * *

Lately I have used a lot of gel medium in the paint, and collaged paper in the background, because I like the texture.

Kanske färdig?

Senaste målningen 

Nu har jag plockat undan målargrejerna för idag. Jag har målat fokuserat hela dagen och nu är jag alldeles snurrig i huvudet. Många målningar är på gång men den här ovanför är den enda som blev riktigt färdig. Tror jag i alla fall. Det är lite svårt att veta innan jag har kikat på den några gånger, men för tillfället är jag nöjd.

* * * 

This painting was the only one I finished today. At least I think it is finished. We will see what I think tomorrow.

Idag var jag riktigt smart

Igår kände jag inte alls för att måla. Det var kallt i målarrummet och solskenet som letade sig in genom fönstren i resten av huset, ville inte alls visa sig där. Idag var jag därför lite smart, och flyttade in alla mina målarsaker i köket där solskenet fortsatte att flöda precis som igår. Vilken skillnad. Det gick så mycket bättre. Visserligen hade jag inget staffli (jag ville inte riskera färgstänk på golvet) men rummet är så mycket ljusare, varmare och mer trivsamt. Det bästa av allt är att mitt kommande målarrum (när vi flyttar ner vårt sovrum till nedervåningen) ligger precis rakt ovanför köket och alltså är lika ljust - och varmt. Jag vill byta nu på en gång. Som vanligt. Helst skulle det ha skett igår.

* * * 

Yesterday I didn´t feel like painting, because my studio felt dark and cold. Today I moved my stuff to the kitchen where it is much more sunlight, and I felt much better.