Mycket bättre idag

Misshandlade men lagade penslar

Gårdagens deppighet har vänt. Det visade sig att Greta inte alls är sjuk trots att hon klagat på magont på dagis och dessutom sov alla barn helt ok nästan hela natten. Dessutom har jag spenderat lite tid i målarrummet med att förbereda morgondagens målning. En uppspänd duk står på staffliet, den värsta röran är undanröjd och viktigast av allt - tankarna är inställda på måleri. Ställtid.

Penslarna på bilden här ovanför är ett sorgligt exempel på min misshandel av material. Jag låter dem stå i vatten alldeles för länge och jag gissar att det är en av de bidragande orsakerna till att metallfästet släpper från själva skaftet. Det är inte roligt att måla med vickiga penslar, så de här har fått lite vård och omsorg i form av Karlssons klister. Nu borde de hålla i morgon åtminstone. Helst längre.

Känner mig lite vissen

Slokande julhyacinter

Kanske är det två dagars arbete efter en lång julledighet, eller den senaste tidens vaknätter med sjukt barn som gör att jag känner mig ganska vissen just nu. Ungefär som hyacinterna på bilden här ovanför. De blev visserligen riktigt fina, raka och ståtliga och blommade överdådigt efter att jag surrat ihop dem med silverglänsande metalltråd dekorerad med stjärnor. Fungerar det på människor också tro?

Börja om från början

Övermålad 

Ibland blir allt bara skräp. Jag började på en målning för flera veckor sedan. Den kändes så bra från början, men sedan blev jag lite feg och visste inte riktigt hur jag skulle gå vidare. Idag försökte jag verkligen. Jag målade, och målade om, tänkte, målade lite till... och till slut så målade jag över alltihop. Det är bara att börja om från början. Typiskt!

Nya färger

Nya inköp

Det var länge sedan jag gjorde några nya inköp från Artistica, men igår kom ett brunt paket fyllt med roliga färger, penslar, fixativ och fernissa. Och en signaturpenna som jag var tvungen att köpa för att se hur den fungerar. Jag tycker att det kan vara svårt att få till signaturen på tavlor, mest på grund av att jag har för dåliga penslar, och skulle det se bra ut med text från en penna så skulle det vara bra. Annars kan jag väl använda den till annat.

Sketchbook challenge

Sketchbook challenge

Det är jullov fortfarande och jag har mer tid än vanligt att spendera i målarrummet. Idag har jag ägnat mig åt utmaningen som jag skrev om för några dagar sedan: The Sketchbook Challenge. Januaris tema är Highly prized, vilket betyder att jag ska teckna det jag värderar högst i livet. Det kan vara hur mycket som helst, jag har ju en hel månad på mig, men det var inte svårt att välja vad jag skulle börja med. Det var länge sedan jag tecknade på det här sättet, alldeles för längesedan och jag känner mig rejält ringrostig. Det behövs verkligen träning.

Mål för 2011

Inramat vykort från Kal Barteski

Vissa tycker att nyårslöften är orealistiska drömmar som man kommer att bryta vid första bästa motgång. Det behövs inget nyår för att förändra sitt liv, det kan man göra när som helst. Till viss del håller jag med, men samtidigt är ett nytt års första dag så oerhört lockande. En möjlighet att tänka om, göra bättre, förändra. Allt känns möjligt. Visserligen kan jag känna så vid andra tillfällen också, i början av en ny vecka, en ny månad eller kanske en ny termin, men början av ett nytt år är ändå speciellt. Vid ett årsskifte kan man se tillbaka på året som gått, fundera över vad som varit bra och vad som varit mindre bra, och sedan sätta nya mål för det kommande året. Nyårslöften är då kanske fel ord att använda. Kanske borde det heta nyårsmål istället?

Mitt största mål för 2011 är att ta konsten på större allvar. Förra året, åtminstone den andra halvan, känns så här i efterhand som en paus, ett stillestånd i utvecklingen. Nu är det dags att sätta fart igen. Jag kommer fortfarande att ha svårt att få tiden att räcka till, med lärarjobb, hem och familj, men de senaste två dagarna har jag funderat ut några enkla strategier för att försöka få en hälsosam balans på tillvaron, så att stressen inte äter upp måleritiden.

1. VARA NOGA MED ARBETSTIDEN. Jag har redan förvarnat min rektor om att jag under våren kommer att vara noga med att hålla mina arbetstider. Under hösten sprack mitt schema rejält, jag tappade räkningen på alla extra timmar på skolan, och det vill jag inte ska hända igen. Samma sak gäller min målartid på torsdagar. Jag slarvade under hösten och drack kaffe lite för länge, satt vid datorn en extra stund, städade undan i köket... Mellan åtta och tre på torsdagar ska jag vara i målarrummet och måla. Inget annat! Övrigt arbete som är kopplat till konsten som t ex att blogga, beställa material och spika ramar kan jag göra på kvällarna.

2. TA HAND OM MIG SJÄLV BÄTTRE. För att hantera stressen på jobbet måste jag träna och måla. Så är det. Problemet är bara att just träning och måleriet är det första som ryker när jag har mycket att göra. En ond cirkel alltså, som det är dags att bryta. Måleriet skrev jag om i punkt ett, när det gäller träningen handlar det om att hitta en rutin som fungerar. Jag behöver jag inte slå några rekord, bara hålla igång regelbundet med jogging, promenader eller crosstrainer minst tre gånger gånger trettio minuter varje vecka. Det räcker. Gärna utomhus.

3. GE MIG TID ATT STÄLLA OM. Den största delen av min arbetsvecka går åt till lärarjobbet. Det är ett krävande men roligt yrke som inte går att göra halvhjärtat. Åtminstone inte för mig. När torsdagsmorgonen  kommer och det är dags för mig att ställa om till måleri är jag fortfarande uppslukad av skolan. Det är en av anledningarna till att jag kan vara lite seg i starten och hellre sitter lite extra med kaffekoppen. För att underlätta omställningen tänker jag försöka  förbereda mig själv redan på onsdagskvällen genom att spendera ett par timmar i målarrummet. Kanske kan jag klara av den där ställtiden då så jag kommer igång snabbare på målardagens morgon. Det kan vara värt att pröva.

Mitt 2010

I går kväll roade jag mig med att läsa igenom alla inlägg jag skrivit under 2010. Det som slog mig var vilken berg-och-dal-bana det var hela tiden. Ena dagen var jag positiv, satte nya mål och tyckte att måleriet fungerade utmärkt, och nästa dag var jag stressad, orkade inte, ville inte eller grubblade över hur i hela världen jag skulle få allt att fungera. Jag tvivlar inte en sekund på att 2011 kommer att bli precis likadant. En ständig kamp för att få tiden att räcka till. Det är bara att acceptera att det är så mitt liv ser ut - och jag vill inte ha det på något annat sätt heller.

2010 bjöd på den största utställningen jag varit med på hittills, Gästrik Konst på Göransson Arena i påskas och efter det känns det som om luften gick ur mig lite. Visserligen hann jag med två utställningar till, men jag längtade efter att få lite lugn och ro för att utveckla mitt måleri. När jag sedan fick lite tid över ägnade jag mig åt annat än konst, som till exempel att renovera hallen och Miras rum. Kanske behövde jag helt enkelt en längre paus för att hitta lusten igen. För den tycker jag att jag har hittat nu. 2011 ska bli mitt bästa konstår någonsin.